Det var i maj 2006 som Marcus och hans flickvän för första gången fick uppleva sorgen efter att ha förlorat ett barn.
Sonen Dante föddes i vecka 23 på ett sjukhus i Finland. Pojken klarade inte av påfrestningarna som han utsattes för, utan dog där på sjukhuset.
Marcus och hans flickvän, som bor i Norrköping, blev kort därefter åter med barn och förtvivlan byttes mot hopp, men lyckan blev kortvarig. I oktober fick de ett sent missfall, och fick nu ännu en förlust att bära och ännu en sorg att bearbeta.
- Det var nästan värre andra gången, då visste vi vad som väntade, säger Marcus. Det hade varit enklare om man varit en innebandykille som sörjer men går vidare. Jag ältar mer, sådan är jag.
Nu har det gått drygt ett år sedan de förlorade sitt andra barn.
Vardagen har kommit tillbaka för paret, men det har tagit tid och livet kommer aldrig mer att vara detsamma. När den första sorgen lagt sig upptäckte han att livet börjat rulla på utan att han själv varit medveten om det.
- Helt plötsligt så orkar man ta sig upp ur sängen, duscha och gå ned till affären och köpa mjölk.
Han är rapp i käften och personlig. Efter förlusten av barnen skrev han boken "Svarta Vykort" som kom ut i maj 2007.
Det var ett sätt för honom att bearbeta den nattsvarta sorg han upplevt och fortfarande upplever.
I dag åker han runt i landet och läser stycken från boken och hoppas att det kan hjälpa andra som drabbats av samma sak.
I går kväll uppträdde han på Spädbarnsfondens välgörenhetsgala i Linköping.
- Jag kan inte tänka mig ett bättre sätt att stötta det viktiga arbete som Spädbarnsfonden bedriver, säger Marcus Birro och tillägger att det också finns hoppfulla inslag i texterna.