Inger Kroon började spela på trumman och såg direkt hur pojken som kommit till Sverige från ett krigshärjat land gled ner från stolen och gömde sig bakom ett draperi. För honom signalerade rytmen "nu kommer gerillan”. Inger Kroon insåg musikens kraft, och en drygt 30-årig karriär som musikterapeut tog sin början.
Nu vill hon tillsammans med andra östgötska kollegor få större spridning på de möjligheter musikterapin har att ge. Två av dem, Louise Klasén och Annika Lejonclou, är tillfällig ordförande respektive suppleant i SAM (Sveriges akademiska musikterapeuter) och såg därigenom till att European Music Therapy day – musikterapidagen – firades även i Sverige 15 november med olika manifestationer.
I Östergötland är de praktiserande musikterapeuterna lätträknade, trots att terapiformen funnits länge.
– Redan på Platons tid pratade man om musik som medicin, säger Louise Klasén.
I Sverige startade de första akademiska kurserna 1981, och 1987 blev det en hel utbildning på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Pionjären Inger Kroon är en av dem som började redan 1981, och nu arbetar hon som kombinerad röst- och talpedagog och musikterapeut i Ödeshögs kommun.
Musikterapeuterna understryker att terapiformen har vetenskaplig grund. Praktiska erfarenheter av terapins goda kraft finns det gott om, men det som saknats för att den ska bli lika självklar som i många andra länder är just akademisk evidens i form av forskning.
Svenska musikterapeuter har lång erfarenhet av kliniskt arbete och börjar nu också forska i större omfattning. Det har kommit flera nya avhandlingar de senaste åren.
– Hälso- och sjukvården efterfrågar evidensbaserad forskning, säger Annika Lejonclou, som har en kombinerad tjänst som musikterapeut och psykoterapeut i ätstörningsteamet på Bup-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping sedan 2001.
– Vi behöver informera mer om terapiinriktningen också för att göra den mer efterfrågad, säger Louise Klasén, som är utbildad i USA och som arbetar både i daglig verksamhet och i privat regi.
Musikterapin ställer höga krav på flexibilitet, lyhördhet och intution hos terapeuten.
– Vi erbjuder musiken som en chans att uttrycka känslor och arbeta med tankar och teman i sitt liv, säger Annika Lejonclou.
Ätstörningsteamet har en bredd i behandlingsutbudet så där passar musikterapin väl.
– Personer med ätstörning har en svår relation till sin kropp så kroppsliga moment som dans och rörelse används också, säger Annika Lejonclou.
Socialstyrelsen rekommenderar musikterapi för behandling av schizofreni och enligt de östgötska terapeuterna finns det egentligen inga gränser för när den kan erbjudas.
– Den används från prematurbarn till livets slutskede, säger Annika Lejonclou.
Är alla mottagliga för musikterapi?
– Man behöver inga förkunskaper i musik, och det görs alltid en bedömning innan en individuell målplan upprättas, säger Louise Klasén.
Musikterapi är används också i pedagogiska sammanhang, i allt från faktainlärning – det är lättare att lära sig alfabetet om man sjunger det – till att träna grundläggande samspel i form av turtagning och ögonkontakt.
Mycket handlar om att bokstavligen finna en rytm i tillvaron. Inger Kroon visar med en liten fingertrumma hur hon får upp eller ner tempot hos de elever hon möter.
– Vi jobbar väldigt mycket med samspel. Det är urspännande, säger hon.
Terapeuterna ser tecken på att ett uppsving för terapin är på gång. Men de hoppas att den ska bli ännu mer självklar som behandlingsform.
– Vi får mycket positivt bemötande och nyfikenhet. Men steget till att inrätta tjänster är stort, säger Annika Lejonclou.