"Vi lägger en budget som är anpassad till det vi vet i dag men om läget ändras så kommer vi att lägga en förändringsbudget i september", säger kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S).
Den demografiska utvecklingen, att antalet barn i för- och grundskolan minskar samtidigt som antalet äldre blir fler, verkar vara den största utmaningen för Linköpings kommun just nu. Det stod klart under onsdagen när S+M-styret, med kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S) och vice ordförande Niklas Borg (M), presenterade budgeten för 2026.
– Vårt fokus har varit att på allvar ta ansvar för Linköpings ekonomi i en tid av ekonomisk osäkerhet. Vi lägger inte heller några sparbeting på våra verksamheter och det är ett styrkebesked, sa Kristina Edlund och Niklas Borg fortsatte:
– När vi la budgeten för 2025 gjorde vi, medvetet, större satsningar än vi skulle kunna göra 2026. Det var för att verksamheterna och Linköpingsborna skulle hinna märka de satsningar vi gör. När vi ökar grundbemanningen i för- och grundskola så tar det tid.
Niklas Borg (M) och hans kollega Kristina Edlund (S) betonar att deras partier, redan från början av mandatperioden, har valt att ta ansvar i en orolig tid. Budgeten för 2026 är inget undantag.
De större satsningarna i budgeten handlar om 20 miljoner kronor till social- och omsorgsnämndens arbete med våldsutsatta barn och vuxna och fem miljoner kronor för att bygga ett nytt LSS-boende. Men S+M-styret lägger också 39 miljoner kronor på att, som de själva uttrycker det, dämpa och minska effekterna av det minskade antalet barn i för- och grundskolorna.
Samtidigt minskas barn- och ungdomsnämndens budget med 64 miljoner 2026 till följd av den demografiska utvecklingen. Nämnden får nämligen pengar utifrån antalet barn i verksamheterna.
– Ja, det försvinner fler miljoner i ram än de 39 miljoner kronor som vi tillför, säger Niklas Borg.
Men är det då en satsning?
– Nej, det är därför vi skriver att det är för att dämpa effekterna av den demografiska förändringen. De stora ekonomiska posterna som vi kan påverka är antalet anställda och antalet skollokaler men det finns en tröghet i systemet så vi gör det här för att inte riskera uppsägningar i onödan.
Hur ser ni till att pengarna inte sparas in på de elever som har störst behov?
– Det är barn- och ungdomsnämndens ansvar att resurserna fördelas på rätt sätt. Vi försöker, utifrån läget, ge de bästa förutsättningarna för skolan, säger Niklas Borg.
En av de stora investeringar som väntar Linköpings kommun framöver är Ostlänken och den nya centralstationen. Det här projektet, tillsammans med bland annat Distorp industriområde, gör att kommunen inför ett resultatkrav för att kunna finansiera större delar av kostnaderna ur egen ficka.
Den största förändringen i S+M-styrets budget handlar dock om något annat. Från och med 2026 införs ett krav på att kommunen ska kunna betala minst 50 procent av alla sina investeringar ur "egen ficka". Tidigare har kommunen haft möjlighet att låna 100 procent av kostnaden. Orsaken är att stora investeringar, så som Ullevileden, Tinnis-området och Ostlänken, väntar de kommande åren.
Som en följd av detta införs också ett nytt resultatkrav, ett form av sparkrav, som innebär att kommunen behöver gå plus med ett antal miljoner varje år. För 2026 innebär det plus 88 miljoner kronor.
– I Linköping har vi varit bortskämda med att inte ha några lån alls. Simhallsbygget var första gången i modern tid som vi tog upp lån för investeringar, säger Niklas Borg och fortsätter:
– Vi står inför väldigt stora investeringar framöver, vi pratar om ungefär en miljard kronor varje år, och för att vi inte ska lägga över skulden på kommande generationer alltför mycket behöver vi kunna bära en större del av finansieringen själva.
Men att låna 50 procent, är inte det en risk?
– Lån är alltid en risk men att låna 100 procent av stora investeringar vore inte ekonomiskt hållbart. 50 procent klarar vi av långsiktigt.
Hur kommer det nya resultatkravet att påverka verksamheterna?
– I det korta perspektivet hade pengarna kunnat användas till satsningar. Men utan resultatkravet skulle vi successivt gröpa ur ekonomin och verksamheterna skulle behöva spara betydligt mer pengar, säger Niklas Borg.
Oppositionspolitikern Maria Moraes (MP) är kritisk till styrets budget av flera anledningar. "Jag tycker inte att det som S+M-styret kallar budgetsatsningar är ärlig kommunikation. 2023 gav de social- och omsorgsnämnden en besparing på 55 miljoner kronor. Nu ger man samma nämnd 25 miljoner kronor och kallar det budgetsatsning", säger hon.
Oppositionspolitikern Maria Moraes (MP) är dock kritisk till S+M-styrets budget och har en annan uppfattning om finansieringen av kommande investeringar.
– De skuldsätter Linköpingsborna under en lång tid framöver till förmån för det som vi kallar stora skrytprojekt som är till liten nytta för de flesta Linköpingsborna. Det handlar bland annat om industriområdet Distorp, 500 miljoner kronor, och Tinnis utomhusbad där summan är ännu större. Det är välfärden som blir lidande, säger hon.
Klart är också att S+M-styrets budget kommer att klubbas igenom av kommunfullmäktige den 17 juni, detta tack vare Centerpartiets stöd.