Hur skolan kan bryta segregation stod i fokus när utbildningsministern mötte lärare och rektor för att höra om skolans arbete med eleverna, för tillfället 300, varav 40 procent är nyanlända. Trots den stora andelen nyanlända har skolan lyckats höja meritvärdet för tredje året i rad. Det betyder att eleverna har förbättrat betygspoäng när alla ämnen räknas.
– Vi har tröttnat på att vara sämst i Linköping när det gäller niornas behörighet till gymnasiet. Fyra av tio var behöriga i fjol, men att det är så är inget konstigt med tanke på sammansättningen. Därför bestämde vi oss för att titta även på andra saker. Till exempel meritpoäng som visar att våra elever blir bättre och bättre varje år, berättar Pia Lindgren, skolans biträdande rektor.
Hon var särskilt stolt över att presentera skolans resultat i årskurs 9, enligt Salsa-modellen som tar viss hänsyn till elevsammansättningen. Bara en enda skola i hela landet hade bättre resultat än Skäggetorpsskolan.
– Jag kontrollerade två gånger och bad också en expert att undersöka, och det var så. Vi är näst bäst i hela Sverige när man jämför alla skolors resultat efter att betygen har satts i relation till ett antal bakgrundsfaktorer, säger Pia Lindgren.
Gustav Fridolin och regeringen anser att den största grunden för skolsegregation är bostadssegregation. Därför vill han jämna ut de sociala skillnaderna genom att nu, när det ett antal år framöver byggs historiskt många nya skolor, bygga dessa skolor på strategiska platser. Inte i de segregerade områdena. Det finns också exempel både i Linköping och runt om i landet där kommuner har flyttat högstadieelever från segregerade områden till mer centrala stadsdelar. Men en sådan lösning är det ingen som förespråkar för Skäggetorp.
– Den här skolan är ett bevis på att det går att bygga en bra skola trots tuffa förutsättningar. Man ska kunna bo i ett tufft område och gå på en av landets bästa skolor, säger Gustav Fridolin.
Av skolans samtliga elever är bara två procent svenska. När skolan införde projekt "svensk kompis" för nyanlända var det studenter som fick umgås och prata med de nyanlända eleverna. Och många av skolans elever saknar kontakt med svenska elever.
Hur kan man lösa det? Ska man skjutsa svenska elever hit?– Många liknande skolor samarbetar och gör saker ihop med andra skolor för att locka svenska elever och skapa möten. Man kan samarbeta även med gymnasieskolor och hitta faddrar där. Linköping har fått pengar av de extra sex miljarder som ska till skolan och de skolor som behöver mest ska också få mest.
När Gustav Fridolin skulle äta lunch var eleverna redo både för selfies och för samtal i matsalen.