I dagsläget ser inte Samhällsbyggnadsnämndens (avgående) ordförande Muharrem Demirok (C) några problem i planerna gällande en moské i Kåparpsområdet.
När idén att bygga en moské på Djurgårdsområdet gick i stöpet för Linköpings moskéstiftelse, öppnade sig en ny möjlighet när det stod klart att en tomt i Kåparp var lämplig för syftet.
Stiftelsen är svår att nå men när vi får kontakt med en företrädare avböjer man att kommentera planerna. På sin hemsida skriver föreningen att antalet muslimer i Linköping har vuxit under åren och uppgår nu till cirka 15 000 personer. Den lokal som finns att tillgå i dag är på 150 kvadratmeter. Den används för flera ändamål och räcker inte längre till. Istället tvingas man leta efter andra lokaler, vilket beskrivs som både kostsamt, osäkert och opraktiskt.
Linköpings kommun har tecknat ett ramavtal med föreningen och i det ingick att moskéstiftelsen senast sista september skulle visa en plan för finansiering. David Kelly, exploateringsingenjör och projektledare vid Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen uppger i mejl till Corren att stiftelsen har redovisat finansiering i form av årsredovisning, kontoutdrag och planer på fortsatta insamlingar.
I stiftelsens bokslut för 2021, redovisas att man har strax över 8 miljoner kronor i kassan. Den tänkta byggnaden kommer att ha en planerad yta på mellan 1 000 och 1 300 kvadratmeter. Kostnaden beräknas till någonstans mellan 12 och 15 miljoner.
Enligt David Kelly ska ett beslut om att öppna för en detaljeplaneändring i det aktuella området komma upp i samhällsbyggnadsnämndens decembermöte.
Men det mesta lutar åt att det beslutet i stället kommer att skjutas upp till januari, enligt nämndens ordförande Muharrem Demirok (C). Detta eftersom det blir ett nytt styre i nämnderna efter årsskiftet.
I nuläget ser han inga konstigheter i processen.
– Föreningen har uppvisat finansiering och hur det ska gå till med insamling via medlemmar. De har också justerat sina ambitioner. Nu handlar det inte längre om att bygga Sveriges största moské. Nu handlar det om en funktionsbyggnad som uppfyller deras behov.
Forskare har pekat på att finansiering av moskéer också i Sverige kan komma från utlandet. Något som också Muharrem Demirok tagit upp. Men stiftelsen har nu ett så kallat 90-konto som kontrolleras, så den farhågan är delvis borta.
– Skulle det sedan plötsligt komma in väldigt stora summor från okänt håll är det en fråga för bankväsende och finansinspektionen, säger Muharrem Demirok.