Det är inte vilka papper som helst som inte nått Skolverket. Det är det intyg där arbetsgivaren styrker Annas ämnesbehörighet och undersvisningserfarenhet. Enkelt uttryck; det dokument som avgör hela hennes yrkesframtid.
När Skolverket mitt i semestern kom med sitt besked om nej till lärarlegitimation skaffade Anna kompletterande dokument. Två gånger mejlades dokumenten till Förvaltningsrätten. Sista gången – 24/7 – fick hon beskedet att mejlet var läsbart och skulle skickas vidare till Skolverket.
I verkets yttrande – i september – till Förvaltningsrätten vidhålls att Anna Cardenbäck saknar undervisningserfarenhet. Nu blir det upp till Förvaltningsrätten att avgöra ärendet. Men Anna Cardenbäck är orolig eftersom hon av rätten får hon veta att de flesta domar går på Skolverkets linje.
Vad Anna inte vet är att Skolverket vid sitt yttrande inte fått arbetsgivarintyget som stärker hennes erfarenhet.
Enligt Sofie Hellström, jurist på Skolverket och den som handlagt Anna Cardenbäcks ärende har det specifika dokumentet aldrig kommit till verkets kännedom. Flera andra kompletterande dokument med samma datum har verket däremot fått del av.
– Mitt beslut är grundat på de dokument som jag fått och där fattas det kurser. Därför har jag nekat legitimation, säger Sofie Hellström.
På Förvaltningsrätten bekräftar en domstolshandläggare att Anna skickat in intyget tre gånger. Sista gången under innevarande vecka (v 39).
Men osäkerhet uppstår dock om huruvida det har skickats vidare till Skolverket eller inte.
– Har det inte skickats är det ett misstag, säger en domstolshandläggare.
Rådman Peter Andrén på Förvaltningsrätten hävdar dock att dokumentet, som han uttrycker det, är "kommunicerat" med till Skolverket.
– Jag får kontrollera om det har blivit fel i postgången, säger han.
Anna Cardenbäck själv är arg. Förtroendet för Skolverket och Förvaltningsrätten är borta.
– Efter all denna väntan, avslag och kompletteringar känner jag mig bara helt oförstående till hur det är möjligt att så mycket kan bli så fel. Ingen verkar vilja ta ansvar. Mina frågor har mötts av byråkratiska svar från oförstående människor.
Hon beskriver en situation där ingen lyssnat, där ingen kunnat tala om varför hon fått avslag.
Att handläggningen tar tid är väl inte underligt när det verkar vara så rörigt att papper glöms bort och dokument inte skickas iväg, konstaterar hon.
– Ibland har ingen svarat på flera dagar. Däremot var det väldigt viktigt att jag själv skickade in mina handlingar inom de 14 dagar jag fick på mig mitt under semestern.
Hon tycker att det är skandal att hon ska behöva vänta oroa sig, och i slutänden gå miste om tjänster och rätten att sätta betyg för att myndigheterna missköter sitt uppdrag.
– Det värsta i det här är att jag inte är ensam, det är inte så att just min legitimation råkade bli ett problem. Jag känner många som haft en snårig, lång väg och som fått avslag trots att de gjort precis det som efterfrågats.
Efter allt som hänt är hon helt slut. Utan det helhjärtade stöd hon fått från från sin chef hade hon inte orkat, tror hon.
– Jag känner mig otroligt ledsen, det har tagit hårt på mig att degraderas och tappa rätten att utöva mitt jobb fullt ut. Jag har inte gjort något fel men känner mig både utpekad och kränkt.
Hon har svårt att förstå hur man kan behandla en hel yrkeskår på det här viset.
– Nu hoppas jag givetvis att det här går att rätta till, även om en del inte går att ställa till rätta.