Myten om den lyckliga familjen

Unga föräldrar i dag lever idag i en värld där sociala medier skapar en världsbild där hela familjelivet och föräldraskapet bara är lättsamt och roligt.

Det skapar problem. När vi inte kan leva upp till myten om de perfekta föräldrarna och den lyckliga familjen är risken stor att vi i stället känner oss misslyckade och ensamma.

Det här vill Madeleine Cocozza ta itu med i sin nya bok "Leva som föräldrar". Efter alla år som familjeterapeut, som verksam på Barn- och ungdomspsyk och som lektor och studierektor på Linköpings universitet har hon funderat över om inte all kunskap, alla teorier och all erfarenhet som finns borde användas på fler sätt än när problemen redan finns.

– All erfarenhet och kunskap som vi har tillgång till erbjuder familjeterapeuter efteråt, när det redan har blivit problem, säger hon. Varför inte använda det i ett förebyggande syfte, allt det som jag under årens lopp har förmedlat till föräldrar och i utbildningen på universitetet?

Nyblivna föräldrar får veta hur mycket som helst om blöjbyten och amning redan innan det lilla barnet är fött. Den känslomässiga omställningen informeras det mindre om. Samtidigt som det är alldeles naturligt och självklart att bli förälder är det också en förändring som påverkar hela livet – för alltid.

– Föräldraskapet formas inne i dig själv och tillsammans med din partner som du ska bilda ett team med, säger Madeleine Cocozza. Du bygger dessutom en ny familj. Föräldraskapet formas också i mötet mellan de båda föräldrarnas ursprungsfamiljer och i mötet med samhället.

När vi väljer partner gör vi det oftast som kärlekspartner, knappast utifrån hur vi kommer att fungera som föräldrar. En bra parrelation är inte alls någon garanti för att föräldrateamet ska bli bra, säger Madeleine Cocozza, men hon påpekar också att det kan vara precis tvärtom: en dåligt parrelation kan ge ett väl fungerande föräldrateam. Parrelationen och föräldrateamet är oberoende av varandra.

– En sorglig sak är att väldigt många skiljer sig under småbarnsåren, när vardagen blir mycket mer krävande och parrelationen kanske sätts på undantag – när man kanske önskar att människor i stället inser att det ÄR en tuff och jobbig tid, men begränsad! Att det är värt att jobba sig igenom den i stället för att ge upp!

Förr var familjen och föräldraansvaret till stor del kvinnornas område men med tiden har jämställdheten till viss del ändrat på detta.

– Kvinnorna har kommit ut i samhället och arbetslivet men männen har inte kommit in i familjen i samma utsträckning. Än i dag är det ofta kvinnan som anses vara den mest kompetenta föräldern och kvinnor pratar med kvinnor om föräldraskapet medan många män fortfarande är ensamma med sina tankar.

Här krävs förändring, menar Madeleine Cocozza, i ett jämställt föräldraskap måste kvinnor acceptera mäns kompetens och män måste ta en större del av ansvaret för familjen.

Det är så mycket vi ska klara av i dag, menar hon, arbete och familjeliv, att förverkliga oss själva, resa, träna, saker som tar tid.

– Det är inte bara häftigt och roligt att få barn, det är ett arbete som ska göras och det kan inte göras med lillfingret.

– Jag skulle önska att människor insåg att det ÄR ett livslångt åtagande att ingå i ett föräldrateam. En parrelation kan ta slut, men föräldrarelationen gör aldrig det.

Sanningen är, säger hon, att det är en utmaning att gå in i föräldrarollen, men det går att lära sig. Uppdraget är inte omöjligt. Däremot är det inte möjligt att bli en perfekt förälder.

– Jag skulle önska att barnen befriades från kraven att prestera och vara duktiga, att vi skulle sluta jämföra barnens utveckling och i stället låta dem vara som de är – precis på samma sätt som vi skulle befria föräldrarna från alla omöjliga krav och inse att det räcker att vara tillräckligt bra.

Så trots allt vill du inte avråda från att skaffa barn och bilda familj?

– Nej. Men jag hör fler och fler som inte vill ha barn. De har redan bra liv som är fyllda med olika projekt. De har inte tid, helt enkelt.

Madeleine Cocozza vill att hennes bok ska fungera som ett verktyg för reflektion och diskussion.

– Den är för blivande föräldrar, men också för deras föräldrar, den tredje generationen. De behövs så väl i familjebygget med praktisk hjälp och avlastning, men det gäller att mötas i respekt för olika familjekulturer och traditioner.