På lördagsmorgonen tog som vanligt Peter Lundborg en promenad runt domkyrkan i sällskap med sin hund.
– Då upptäckte jag att någon hade klottrat på sydfasaden. Det är sorgligt.
Någon tycks ha roat sig med att – på två ställen – på sydfasaden spraya sin signatur, tag, i svart färg. Bokstäverna täcker flera meter av stenfasaden.
– Domkyrkan är byggd i kalksten som suger åt sig färg. Det gör att det blir svårare att få bort klottret. Dessutom är det svårt att ta bort klotter när det är minusgrader, säger domprosten.
Domkyrkoförsamlingen har för vana att polisanmäla klotter. Målsättningen är också att ta bort klottret så snart det är praktiskt möjligt.
– Vi kommer att ta bort klottret så fort vi kan. Det är naturligtvis förenat med vissa kostnader.
Enligt Peter Lundborg är det relativt ovanligt med klotter på Linköpings mest kända byggnad, som invigdes som stenkyrka på 1100-talet och vars torn från slutet av 1800-talet mäter 106 meter.
– Tack och lov händer det inte så ofta att det klottras på domkyrkan. Just nu har vi ett byggområde norr om domkyrkan och där har det klottrats en del. Men det gör inte så mycket eftersom det går att måla över. Det är värre när det klottras på själva kyrkobyggnaden.
Peter Lundborg säger även att det är vanligt med klotter på den närliggande gymnastiksalen vid Hunnebergsgatan.
Hur reagerade du när du upptäckte klottret på domkyrkan?– Man blir ledsen över att det finns folk som förstör för det allmänna.