Nämnd går 57 miljoner back – måste fortsätta spara

Digitaliseringar och en rejäl översyn av HVB-placeringar ska, är förhoppningen, göra att social- och omsorgsnämnden får en budget i balans igen.

Social- och omsorgsnämnden står inför stora sparåtgärder som sträcker över flera år. Vi har inte råd att göra sådant som inte ger effekt, säger Annika Krutzell (M), ordförande i nämnden

Social- och omsorgsnämnden står inför stora sparåtgärder som sträcker över flera år. Vi har inte råd att göra sådant som inte ger effekt, säger Annika Krutzell (M), ordförande i nämnden

Foto: Johnny Gustavsson/Annika Ekstedt

Linköping2020-11-09 08:00

Förra året fick nämnden back med 18 miljoner. I år förväntas underskottet bli 57 miljoner. Nämnden måste spara. Men trots att Linköpings befolkning kommer att växa, och därmed också behoven av hjälp och stöd, så kommer nämnden, enligt den beslutade planen, att få mindre och mindre pengar eftersom det ligger ett besparingskrav på en procent på nämnden.

Spara är inte heller lätt för en nämnd som i stora delar är en myndighetsnämnd och måste göra vissa insatser, oavsett om det finns pengar eller inte.

– Situationen är inte lätt. Men vi har en åtgärdsplan som vi tror på, säger Annika Krutzén (M) ordförande social- och omsorgsnämnden.

Något som under många år vållat kommunen vånda är kostnaden för så kallade HVB-placeringar. Där en ungdom/ung vuxen tas från sin miljö för att få behandling eller annat stöd på annan plats. Det är dyrt. Det är inte ovanligt att en HVB-placering kan kosta 5 000 per dygn. Ibland betydligt mer.

Problemet är, enligt Annika Krutzén, att man varit dålig på att följa upp om insatsen gett resultat.

Nu finns det inte längre pengar att lägga på åtgärder som inte visar att man gjort rätt sak, konstaterar hon. Bland det första att göra är att korta tiden för placeringar.

- Är längre vistelser alltid bra? Vi tror att det vore bättre både för individen och, krasst sett, också för nämnden, att korta vistelsetiden där det är möjligt, säger hon.

Förebyggande åtgärder är en annan viktig åtgärd. Kan man få individer eller familjer att av egen kraft – och med stöd – ändra sin situation innan en tvingande åtgärd som HVB blir aktuell, skulle det vara en vinst för alla, tror Annika Krutzén. Hon kallar det att ge en andra chans.

Digitalisering är ett annat område där man hoppas att en ökad användning ska leda till mindre kostnader.

Hur då?

– Det handlar om flera saker, men en sådan sak som taligenkänning tror vi kommer att spara tid och pengar. Men vi behöver titta på allt som nämnden sysslar med.

Taligenkänning är en teknik som för dokumentation snabbare, man läser in texten istället för att skriva den.

Om pengarna aldrig räcker, kanske ni har för små ramar. Varför begär ni inte mer?

– Inte nu. Det ansvarsfulla är att titta över sina kostnader innan man begär mer pengar. 

Nämndens budget uppgår nästa år till 1, 56 miljarder. I den ingår 20 miljoner från staten och också ett tillskott på 25 miljoner i utökad ram. 

Karta: Stadshuset
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!