Gunnar Netzell, 69, ligger i en enkelsal på urologen. Han ser trött ut. Det beror på den senaste tidens upprepade behandlingar med antibiotika förklarar han. Ändå finns bakterierna kvar i hans kropp.
Tre veckor efter höstens semesterresa undersökte Gunnar sin prostata. Det sker genom att sprutor sticks in i prostatan genom slemhinnan i ändtarmen.
– Det gick bara ett och ett halvt dygn så blev jag så jädra sjuk. Jag fick frossa, skakade och var glödhet, säger Gunnar Netzell.
Han blev omedelbart inlagd på urologen med misstänkt blodförgiftning.
I samband med undersökningen av prostatan hade bakterierna gått ut i blodet och vidare till urinen. Gunnar fick även urinvägsinfektion.
– De vräkte i mig mediciner så det mesta lugnade ner sig efter ett par dar.
Han fick bredspektrumantibiotika intravenöst och kateter. Han fick trimetoprim och kinoloner i tablettform. Sedan fick han selexid och furadantin. Däremellan fick han åka hem.
– Man bli trött något så fruktansvärt. Jag kunde knappt stå på benen.
Men bakterierna överlevde och febern kom tillbaka. Gunnar blev inlagd igen.
Vid det laget visste man att det rörde sig om resistenta tarmbakterier. Ändå dröjde det ytterligare innan det som kallas "sista alternativet" – karbapenemer – sattes in.
– Jag tappar nästan tålamodet och undrar vad som händer. Borde de inte ha satt in det här tidigare? säger patienten.
Samtidigt påpekar han att han har fullt förtroende för sjukvården. Inom två till tre veckor förväntas Gunnar vara återställd.
Fast dessvärre inte helt. Provsvaret visade att Gunnar också har en elakartad tumör i prostatan, som ska behandlas när bakterierna är borta. Därför vill han inte avråda andra män från att testa sig.
– Men innan man gör en sådan här undersökning ska man förvissa sig om att patienten inte bär på några elakartade saker, säger Gunnar Netzell.
Något som också är på gång.
Gunnar försäkrar att han absolut kommer våga resa igen.
– Jaha, självklart. Man kan inte gå omkring och vara livrädd för att åka utomlands, säger han.