Tarja Thulin och Leif Pettersson har haft besök av den vita hjorten i tre–fyra år. De bor i utkanten av Grebo, på Domherrevägen.
– Vi har tre olika vita hjortar här i trakten, säger Tarja. Vår kille, en mot Åtvidabergshållet och en runt Sturefors.
Den vita snyggingen går ihop med övriga, normalfärgade hjortar, och verkar inte utstött. I sakta mak defilerar de genom trädgårdarna och sätter i sig det mesta som kommer i dess väg.
Läs mer: Såg "sagodjur" från bilen
– De är väldigt tama och det har kliat i högerfingret på mer än en jägare. Men den vita låter ni bli, har jag sagt.
Även om den vita hjorten är grann vill Tarja att han flyttar till skogs nu.
– Han har redan käkat upp mina gula penséer och varit framme och gnagt på det som har kommit upp av tulpanerna. Men jag har mer och mer övergått till att plantera i flyttbara krukor.
Läs mer: Jag smög så försiktigt jag kunde
Den vita formen av dovhjort föds inte vit utan sand- eller crème färgad, enligt Jägareförbundet. De bleka fläckarna blir allt vitare med stigande ålder och för varje pälsbyte. För vissa djur kan det ta många år innan den slutliga mjölkvita färgen utvecklats helt.
Det handlar inte om albinism, djur med röda ögon och brist på färgpigment. De vita hjortarna har normalfärgade bruna ögon, men något blekare klövar och nos än de normalfärgade.
Läs mer: Vitt djur på ovanligt besök
Aptiten på plantor tycks inte skilja sig mellan vita och bruna, men Tarja Thulin tar ändå de uppätna penséerna med jämnmod.
Hjort är hjort.