"De flesta tÀnker att man Àr snickare inom byggbranschen men vi har Àven golvlÀggare, plattsÀttare, anlÀggare och stÀllningsbyggare. Det finns 17 yrkesbevis", förklarar Jan Malmberg frÄn Byggföretagen.
Som ansvarig för kompetensförsörjningsfrÄgor vid branschorganisationen Byggföretagen tar han emot oss vid NÀringslivets Hus i Linköping. Med sig har han Annika Arpfors, regionchef för industrins motsvarighet Teknikföretagen. Med ett stundande gymnasieval, som inleds om ungefÀr en mÄnad, har de ett viktigt budskap till lÀnets niondeklassare och deras förÀldrar.
â I dag har gymnasiets yrkesprogram stĂ€mpeln att stĂ€nga dörrar inför framtiden och vidare utbildning, men det Ă€r precis tvĂ€rtom. Du fĂ„r, om du vill, bĂ„de en yrkesexamen och en biljett in i högskolan. Alla dörrar hĂ„lls vidöppna och dessutom Ă€r det en bred arbetsmarknad som vĂ€ntar, menar Annika Arpfors.
â Kompetensförsörjningen Ă€r den största utmaningen och den springande punkten för vĂ„ra medlemmar. Vi har 350 000 personer i Sverige som jobbar inom byggbranschen och jag skulle uppskatta att det Ă€r ungefĂ€r 40 000 personer som vi tar in frĂ„n andra lĂ€nder för att klara av vĂ„ra byggprojekt. Det behövs kompetens inom alla vĂ„ra yrkeskategorier, fyller Byggföretagens Jan Malmberg i.
"En anledning till den situation som vi har i dag Àr nog att det lÀnge pratats om vikten av en högskoleutbildning, att det Àr bra att hÄlla alla dörrar öppna och sÄ vidare. BÀst förutsÀttningar fÄr man pÄ yrkesprogrammen", menar Johan Gustafsson, regionchef för Svenskt NÀringsliv.
Enligt Johan Gustafsson, Svenskt NĂ€ringslivs regionchef i Ăstergötland, har branschorganisationerna ett viktig ansvar i att möjliggöra genomtĂ€nkta gymnasieval. Det Ă€r nĂ€mligen de som bĂ€st kĂ€nner till behoven.
â Vi ser tydligt, nĂ€r vi frĂ„gar vĂ„ra medlemmar, att det Ă€r gymnasiets yrkesprogram som Ă€r den utbildningsbakgrund som de efterfrĂ„gar allra mest. Det Ă€r bristyrken i dag och det ser Ă€nnu vĂ€rre ut i framtiden. Enligt vĂ„ra prognoser skulle ytterligare 18 000 svenska ungdomar, varje Ă„r, behöva lĂ€sa ett yrkesprogram för att möta arbetsmarknadens behov, förklarar han.
"Klarar man av det industritekniska yrkesprogrammet Àr man garanterad ett jobb med bra lön pÄ en bred arbetsmarknad", menar Annika Arpfors, regionchef pÄ Teknikföretagen.
Ett problem, som sÄvÀl Svenskt NÀringsliv som branschorganisationerna lyfter, Àr den reform som genomfördes 2011. I och med den nya lÀroplanen plockades de högskoleförberedande Àmnena bort frÄn yrkesprogrammen för att istÀllet bli ett tillval. Denna förÀndring Àr, efter ett förslag frÄn regeringen, pÄ vÀg att tas tillbaka.
â Man gjorde det med goda intentioner i syfte att ta bort hinder och önska fler elever vĂ€lkomna. Effekten blev tyvĂ€rr precis tvĂ€rtom och vissa förĂ€ldrar bekrĂ€ftades i uppfattningen att yrkesprogrammen inte leder till nĂ„gon bra framtid för deras barn, menar Jan Malmberg.
Enligt Svenskt NÀringsliv kan samhÀllsprogrammet vara en fÀlla i gymnasievalet. Inom denna inriktning rÄder det ett överskott pÄ arbetsmarknaden och endast 50 procent av eleverna lÀser vidare pÄ universitet/högskola efter tre Är.
Förutom inom redan nÀmnda branscher rÄder det just nu Àven kompetensbrist inom hotell- och restaurangnÀringen.
â I dag sitter restaurangbranschen och importerar kockar frĂ„n Europa samtidigt som över en miljon svenskar inte Ă€r sjĂ€lvförsörjande. Det Ă€r ett yrkesval som borde kunna locka fler. NĂ„gonstans har det gĂ„tt snett, konstaterar Johan Gustafsson.
En fÀlla i gymnasievalet kan, enligt regionchefen, vara samhÀllsprogrammet.
â Man ska sĂ„klart vĂ€lja utbildning utifrĂ„n intresse men ett problem Ă€r att bara hĂ€lften som har lĂ€st samhĂ€llsprogrammet har gĂ„tt vidare till högskolestudier efter tre Ă„r. De har ofta sĂ€mre förutsĂ€ttningar att etablera sig pĂ„ arbetsmarknaden, förklarar Gustafsson.
Regionchef Annika Arpfors vill gÀrna lyfta fram den underskattade förmÄgan att vara hÀndig och att fÄ saker att fungera. "Jag vill lyfta killar och tjejer pÄ yrkesprogrammen och sÀga att de ska vara stolta, de har en superkraft som verkligen efterfrÄgas", konstaterar hon.
Annika Arpfors och Jan Malmberg ser flera möjliga lösningar pÄ den situation som har uppstÄtt pÄ arbetsmarknaden.
â Kommunerna och utbildningsanordnare mĂ„ste börja anpassa utbildningarna utifrĂ„n arbetsgivarnas behov, och detta görs genom en bĂ€ttre samverkan. Sedan behöver vi bli bĂ€ttre pĂ„ att berĂ€tta för eleverna hur vĂ€rlden ser ut och informera om vĂ„ra branscher. Det Ă€r ett ansvar som vi mĂ„ste ta Ă€nnu mer, menar Malmberg.