Vår stad
Netz klargjorde att fastighetens läge mitt i stenöknen gjorde den olämplig för familjebostäder. Han menade att tomtutrymmet inte räckte till för att skapa en innergård. Dessutom påpekade Netz att Apotekaregatan enligt då gällande planer skulle breddas och bli en viktig trafikförbindelse i nordsydlig riktning.
I stället planerade Netz att gå några av stadens kvinnoorganisationer till mötes. Dessa hade krävt att det skulle skapas särskilda bostäder för ensamstående, självförsörjande kvinnor. Tidningen Östgöten kallade det för ett ungkarlsflickhotell. Planen var att byggnaden längs Apotekaregatan skulle innehålla 30 enkelrum och 4 dubbletter, alla med kokvrå och badrum.
Under efterkrigsåren krävdes myndigheternas igångsättningstillstånd inför start av byggnadsarbeten. Då prioriterades vanliga bostadslägenheter, men varken enkelrum eller olika lokaler. Byggstarten kom därför att dröja och projektet delas upp i flera etapper. För att erhålla nödvändiga tillstånd förändrades planerna något så att fastigheten även kom att innehålla ett antal vanliga lägenheter.
Huvudfasaden mot Apotekaregatan mäter hela 40 meter. Längs Torggatan skapades två öppna torgliknande gårdar. Två befintliga byggnader, varav den ena uppfördes 1908 efter Linköpingsarkitekten Janne Lundins ritningar, inkorporerades i nybyggnationen. I det stora komplexet iordningställdes inte bara bostäder utan även kontors- och butikslokaler.
Ritningarna upprättades av Stockholmsarkitekten Birger Lindberg. De var till sina huvuddrag färdiga redan 1948 men bearbetades 1952. Den sista etappen, den längst mot öster, ritade ingenjören Gösta Hagevik 1957.
Bland de ursprungliga butikerna kan såväl Hasses herrekipering som Bergmans dammodeaffär nämnas. Vidare flyttade Nybergs läderaffär och Limnells korgmakeri in i varsin butikslokal. Den största lokalen, 400 kvadratmeter fördelade på två plan, hyrde Anderssons elaffär. Vidare öppnade en guldsmed, en herr- och en damfrisering i fastigheten.
Stadstrafiken och Caltex var två av kontorshyresgästerna. På Torggatan 6 invigdes i januari 1956 domkyrkoförsamlingens ungdomsgård S:t Andreasgården.
När fastigheten var färdigställd skrev tidningen Östgöten att Torggatan vaknat upp från sin törnrosasömn och utvecklats till ett betydande affärscentrum.
Under medeltiden var Torggatan en genomfartsgata förbunden med S:t Korsgatan och vidare mot stadens västra utfart.