Patienten, en 66-årig kvinna, fick i höstas en shunt inopererad på US, på grund av vattenskalle.
Dagen före utskrivningen noterades en rodnad, och ökad värme på buken ovanför operationssåret. Patienten bedömdes ha milda symtom på sårinfektion, men skrevs ändå ut till sitt boende.
Vid ankomsten till boendet var patienten trött, och hade nära 40 graders feber. Patienten skickades tillbaka till sjukhuset och opererades för shuntinfektion.
När hjärnan undersöktes med kontrast, hittade man en hjärnabscess, som är en avgränsad, varig nedsmältning av hjärnans vävnader. Den behandlades med kraftig antibiotika.
"Kritik kan riktas mot neurologiska kliniken som skrev ut patienten med misstankar om shuntinfektion," skriver socialstyrelsen. Även om patienten fått antibiotika tidigare, skulle det förmodligen inte räckt för att förhindra shuntinfektionen, enligt socialstyrelsen. Men "det hade möjligen kunnat minska risken för" att infektionen spred sig till hjärnan.
Den andra lex Maria-anmälningen som rör neurologkliniken, US, gäller en försenad diagnos av blödning i hjärnan.
En 65-årig man som det var känt missbrukade alkohol och led av epilepsi, kom in till sjukhuset efter att ha hittats med sänkt medvetandegrad, och med fradga i munnen.
Ansvarig läkare bedömde att patienten fått ett epilepsianfall. Patienten låg kvar på akuten för observation, och lades sedan på strokeavdelningen, på grund av platsbrist.
På natten blev patienten sämre. Sjuksköterskan sökte vid två tillfällen jourhavande neurolog, utan att denne kom. En läkare ordinerade anbitibiotika eftersom han misstänkte att patienten fått lunginflammation.
Följande dag var patienten nästan medvetslös. Han remitterades till datorundersökning av hjärnan, vid vilken en stor blödning upptäcktes. Patienten opererades omedelbart, akut.
Socialstyrelsen gör bedömningen att ansvarig vårdpersonal, i ett tidigare skede, borde ha övervägt om patienten drabbats av någon annan sjukdom.