Vid senaste mötet i kommunstyrelsen sa majoriteten ja till beslutet som barn- och ungdomsnämnden tidigare också sagt ja till. Corren har tidigare berättat om förslaget som innebär att det från första juni inte längre finns en möjlighet att söka något nytt bidrag. Däremot får de familjer – som redan har vårdnadsbidraget – ha det kvar tills barnet fyller tre år.
Oppositionen i Linköping med M, C och KD i spetsen är kritiska mot beslutet. Bland annat menar de att en avveckling kommer för snabbt och att familjer inte haft tid att planera. Partierna kräver att ansökningstiden ska förlängas. Partierna yrkar också på att fem miljoner kronor ska avsättas för att uppsökande insatser mot nyanlända familjer. De begär även en konsekvensbeskrivning om vad beslutet innebär för antalet platser i förskolan.
Framför allt Kristdemokraterna, där frågan om vårdnadsbidrag är en av partiets hjärtefrågor, är kritiska.
Andreas Ardenfors, gruppledare för KD i Linköping, är mycket besviken.
– Vi tycker det är ett destruktivt beslut, säger han.
Ideologiskt har frågan ett stort värde för kristdemokraterna. Även om det "bara" är 133 barn som har bidraget så är det ett val föräldrarna gjort för de här barnen, tycker han.
Han tycker att man också måste ställa kostnaderna mot varandra. En förskoleplats kostar över 100 000 kronor om året medan vårdnadsbidrag under ett år kostar 36 000 kronor.
– Jag tycker inte att det är jag som politiker som kan bestämma vilket val som är bäst för familjer, säger Andreas Ardenfors.
Han är medveten om att med vårdnadsbidraget följer vissa inlåsningseffekter – som särskilt drabbar kvinnor – men han tycker att man i så fall ska ta tag i de problemen och utveckla bidraget, inte ta bort det.
Ardenfors tror inte att vårdnadsbidraget är ett hinder för integration – något som framförts i den allmänna debatten.
– Det handlar om tre år. Att tro att hela integrationen hänger på det, nej det köper jag inte, säger han.
Men om man ser det från föräldrahåll så kan ju en förälder vara hemma i många år om barnen är fler. Hur ser du på det?
– Ja, det är i så fall föräldrarnas val. Det som är rätt för en person behöver inte vara det för en annan. Familjer måste få fatta egna beslut utan att politiker lägger sig i.
Han frågar sig också vad som händer om alla de 133 barnen plötsligt ställer sig i kö för en plats för förskola. I en situation när kön redan är överfull.
Men Jakob Björneke (S) ordförande i barn- och ungdomsnämnden, är inte orolig över en sådan situation.
– Bidraget fasar vi ut. Alla barn kommer inte att stå i förskolekö direkt. Det kanske handlar om 20 till 30 barn och det är jag säker på att vi klarar av, säger han.
Enligt Statistiska centralbyrån hade 7 100 föräldrar i Sverige vårdnadsbidrag någon gång under 2013. Nästan alla – 90 procent – var kvinnor. SCB konstaterar vidare att föräldrar med vårdnadsbidrag har lägre löneinkomster både före och efter perioden med bidraget. I Linköping är det familjer i framförallt Ryd, Skäggetorp och Berga som använder vårdnadsbidraget (siffrorna är från en undersökning 2012).