Peder säger att trakasserier har blivit ett eskalerande problem inom läraryrket.
Med den nya lagen får offentliganställda, däribland lärare, ett tydligare skydd mot förolämpningar i tjänsten. Den som med uppsåt kränker en lärare i en situation där "myndighetsutövning" sker, till exempel vid betygssättning eller disciplinåtgärder, riskerar böter eller fängelse i upp till sex månader.
Bakgrunden till lagen är att trakasserier mot offentliganställda har ökat. I skolans värld handlar det ofta om ifrågasättanden från elever och föräldrar – särskilt i känsliga situationer. Regeringen menar att detta är systemhotande och att lagen är ett sätt att markera allvaret i yrkesrollen.
Men frågan är hur långt lagen når i praktiken.
– Det är en viktig markering, men inte tillräckligt, säger Peder Palmstierna, högstadielärare på Folkungaskolan i Linköping.
Han menar att problemet är mer strukturellt än juridiskt.
– Stressade lärare och elever har svårt att lösa konflikter konstruktivt. Ge skolan de resurser som behövs så borde behovet av lagstiftning minska.
Peder, som arbetat som lärare i 20 år, ser inte ett behov för egen del av att polisanmäla förolämpningar, varken från elever eller föräldrar. Han föredrar att lösa det internt, i dialog med mentor, skolledning och vårdnadshavare.
– Elevens beteende beror ju på ett missnöje med något som borde kunna lösas internt, det behöver inte vara personligt menat. En polisanmälan är knappast gynnsam för relationen med eleven, säger Peder.
Men samtidigt ser han ett värde i att lagen finns. Särskilt som stöd för nyutexaminerade lärare, eller vid upprepade kränkningar från föräldrar.
– Då kan lagen fungera mot detta. Det är viktigt att föräldrar förstår att de pratar med en tjänsteman, säger Peder.
"Ge skolan de resurser som behövs så borde behovet av lagstiftning minska", säger Peder Palmstierna.
Tillämpningen av lagen är dock inte självklar. Undervisning räknas inte som myndighetsutövning, men betygssättning gör det. Dessutom krävs att kränkningen sker med uppsåt och att den påverkar lärarens självkänsla, något som åklagare måste kunna bevisa i domstol.
– För att den nya lagen ska gälla ska förolämpningen vara kopplad till själva myndighetsutövningen alltså till exempel betygssättningen. Säg att man har satt ett betyg och som hämnd på grund av det, förolämpar läraren, säger Anna Svedin, vice chefåklagare.
– Det finns ju en viss oro från dem att det kommer vara svårt att avgöra, säger Anna.
Okej, men så till exempel i undervisning, är det då fritt fram att förolämpa en lärare då utan att bli straffad?
– Nej, det är det ju inte ändå. Alltså man har ju brottsbalken, alltså de sedvanliga reglerna om förolämpning och förtal och så vidare, säger hon.