Expressen var lite av en föregångare när den på 1940-talet hadetabloidformat. Några årtionden senare -- på 70-talet -- följde enriktig tabloidvåg när majoriteten av socialdemokratiska dagstidningarbytte till ett mindre format. Men då väckte det föga uppseende eftersomdet var en förändring som inte rörde tidningar i storstadsområdena.
Som första stora morgontidning vågade Svenska Dagbladet språnget inovember 2000. Några år senare, närmare bestämt hösten 2004 dök de upp,som på ett pärlband, morgontidningarna som nu tyckte tiden var mogenför ett mindre format. Några av dem hade under en tid kört med tvåstorlekar. Stor tidning, så kallad broadsheet, i A-delen och så bilagori tabloidformat. Första februari 2005 var det så dags för Corren attbyta skepnad.
"Vi gör det för att läsarna kräver det." Det var branschens argumentför att välja nytt format. Men just det argumentet finns det ingetbelägg för, enligt Josefine Sternvik.
-- Nej, några sådana krav från läsarna har jag inte kunnat se i minforskning. Däremot så är läsarna positivt inställda till entabloidtidning när den kommer, säger hon.
Om tidningarna däremot vinner fler prenumeranter på längre sikt närde gått över till ett mindre format är svårare att se. JosefineSternvik tar Göteborgs-Posten som exempel. Där ökade antalet nyaprenumeranter med otroliga 41 000. Men när ett år gått fanns 4 000 kvar.
Att många tidningar har samma format ger många fördelar bland annatnär det gäller annonsering. Men samtidigt klarar sig några tidningartrots allt väldigt bra i sin gamla "stora" kostym, påpekar Josefine ochtar Jönköpings-Posten som exempel.
I Norden ligger Norge i framkant när det gäller tidningar i tabloidformat. Medan Island nästan har undgått tabloidtrenden helt.
-- Men det beror framför allt på att de flesta isländska tidningarär i det så kallade Berlinerformatet, vilket är något större än entabloid, men mindre än storformatet. Så där har behovet inte varit såstort, tror Josefine Sternvik.
Men även om nu tabloidvågen är på upphällningen så stannar inteutvecklingen. Liten kan bli ännu mindre och redan i dag finns exempelfrån både Spanien och Frankrike där man tar steget till tidningar iA4-format eller snäppet större.
Det är framför allt kvinnor och yngre som attraheras av det mindreformatet och det gäller både i Sverige och internationellt, hävdarJosefine Sternvik.
Hon tror inte, som många befarar, att det ligger en fara i att allt fler svenska dagstidningar ser allt mer lika ut.
-- Nej, de flesta har ju bara en tidning och då spelar det ingenroll om en annan tidning i en annan stad har ett liknande upplägg.
Josefine Sternviks avhandling, ännu utan namn, fokuserar påtabloidutvecklingen ur ett läsarperspektiv. Avhandlingen beräknas varaklar under 2007.