- Det är framför allt yngre och medvetna husköpare som ringer hit och har frågor om energi. Byggföretagen bygger så att de klarar normen, men mycket mer är det inte. Folk litar inte på att deras hus ska bli så energisnålt som branschen framhåller, säger Inger Andersson, som är energirådgivare i Linköping.
Frågorna kan handla om allt från isolering till energivärdet på fönstren. Ett EU-mål är att energiförbrukningen i småhus ska minska med 20 procent till år 2020, och till 50 procent år 2050.
- Något passivhus, alltså hus utan värmesystem, har ännu inte byggts i Linköping, men de finns på flera andra platser i landet. Vi hoppas naturligtvis att det byggs sådana även här.
Ett sätt att nå EU-målet är att bygga så välisolerade hus att nästan bara hushållsapparater, belysning, sol och kroppsvärme behövs som värmekällor. Men då måste byggbranschen förändra sitt sätt att tänka och anpassa produktionen.
I många nya hus installeras braskaminer, som inte får ses som ett komplement till den befintliga uppvärmningen utan snarare är en trivsel- och mysfaktor under kalla vintermånader. Vedeldningen har blivit ett växande problem i tätorter, och i exempelvis Linköping har miljönämnden utfärdat nya riktlinjer. Men det är inga tvingande regler som villaägarna behöver följa till punkt och pricka.
- Det är bara när grannarna klagar på besvärande rök som det blir problem. Vanliga mysbrasor ska man kunna göra även i fortsättningen.
Många villaägare i befintliga hus har frågor om hur man enklast kan spara energi. Om huset har tvåglasfönster behöver man inte byta fönster, eller sätta in en tredje ruta. Det går att spara energi genom att byta ett av fönsterglasen till lågemissionsglas (släpper in mer värme än det avger), vilket blir mycket billigare än att montera lågenergifönster som har ett U-värde på 1,2.
- Det är viktigt att tänka på klimatskalet, på hela huset med väggar, golv och tak. Ett välisolerat hus sparar mycket energi, men vilken uppvärmning som finns i huset spelar också en stor roll.
Fortfarande finns husägare som är villrådiga när det är dags att byta uppvärmningssystem. Fjärrvärme, bergvärme eller pellets är alternativ till olja och direktverkade el. Men vad som är bäst. och mest lönsamt, är upp till husägaren att bestämma.
- Jag talar bara om vilka fördelar och nackdelar det finns med de olika uppvärmningssystemen. Sedan är det villaägaren själv som får ta beslutet.
Att byta från direktverkande el till vattenburet system är dyrt, men investeringen kan löna sig i längden eftersom energiförbrukningen minskar och huset ökar i värde. Men att sätta in golvvärme, och framför allt elslingor, i äldre hus är inget som Inger Andersson rekommenderar.
- Det har blivit allt populärare att ha värme i golven. I nybyggda och välisolerade hus fungerar det bra, men inte i villor med dålig isolering. Det finns husägare som stängt av golvvärmen för att energikostnaden blivit för hög. Det är viktigt att folk är medvetna om det här.
Energikostnaderna kan också skena iväg när bubbelbadkar där vattnet värms upp med el och fler elapparater, teve, digitalboxar och datorer, installeras i hemmen. När mörkret faller tänds också fler lampor, och inte minst i rum som inte används. Belysningen svarar exempelvis för omkring 20 procent av hushållselen.
Intresset för villaägare att äga och ha andelar i vindkraftverk har ökat under senaste året. Men Inger Andersson avråder från att bygga egna vindkraftverk på tomten.
- Om man är teknikfrälst är det väl okej, men några pengar finns inte att spara, eftersom investeringen är så dyr. De kalkyler som presenteras är för optimistiska. Däremot kan man bli delägare i vindkraftverk för att ta ett aktivt ställningstagande för miljön. Det har jag själv gjort, säger Inger Andersson.