Linköping är en av kommunerna som ska finansiera delar av 150-miljardersprojektet där Ostlänken är en stor del. Men enligt en ny beräkning från Sveriges kommuner och landsting (SKL) finns risken att bygget i slutändan leder till höjda skatter eller att man tvingas dra ner på annan verksamhet.
– Det är angeläget att järnvägen byggs. Bygget är av stort nationellt intresse. Men det finns risker i finansieringen som i slutänden kan drabba vår gemensamma välfärd, säger SKL:s ordförande Lena Micko i ett pressmeddelande.
Enligt tidigare beräkningar ska satsade pengar tjänas tillbaka då markvärdet för nya bostäder ökar. Tanken är allt fler skulle flytta till de attraktiva städerna längs nya snabbjärnvägen, varför fler bostäder skulle byggas.
Den ekvationen ifrågasätts nu av SKL.
I ett exempel där Linköpings kommun satsar tre miljarder på snabbjärnvägen behöver man, enligt SKL:s beräkning, bygga omkring 30 000 lägenheter för att få tillbaka pengarna.
– Kan det verkligen byggas så här mycket till följd av järnvägen? Var ska all inflyttning komma ifrån?, säger Lena Micko.
– I Linköping har det byggts cirka 500 lägenheter per år den senaste tiden. Det är färre än vad kommunen önskar och i år har bostadsbyggandet ökat. Men utifrån den siffran motsvarar de 30 000 lägenheterna 60 års nybyggnation.