Det finns alltid en risk att fordon eller tappad last hamnar mellan järnvägsbommarna. Idag används sensorer i marken som bara kan känna av metall- och järnmaterial. Ett larm går till lokföraren som får chansen att bromsa i tid.
Men vid järnvägsövergången på Östra länken och borta vid Braskens bro, ska ny radarteknik testas. Utrustningen som sitter på stolpar kan upptäcka hinder av alla typer av material.
– Det kan till exempel vara tappad last som betongelement och timmer, säger Hans Tellefors på Trafikverket.
Eftersom radarutrustningen monteras en bit upp i luften, är höga snövallar inte längre något störande moment vid mätningarna.
Vissa rutinåtgärder måste bockas av innan tekniken kan kopplas in i mitten av oktober. Fram till dess ligger järnvägsbommarna nere längre av säkerhetsskäl.
– Lokförarna får köra med nedsatt hastighet, så de har möjlighet att stanna för ett hinder, säger Jonas Danielsson på Trafikverket.
Istället för 60 km/h är det 30 km/h som gäller. Det medför i sin tur att vägtrafikanterna får stå och vänta längre vid bommarna det närmaste halvåret.
Hur länge bommarna ligger nere i snitt har Jonas Danielsson ingen siffra på. När Corren klockade ett passerande Kustpilentåg fick bilisterna vänta i cirka två och en halv minut.
När radartekniken kopplas in kan lokförarna köra på som vanligt igen. Systemet ska testas under ett halvår. Om det fungerar bra ger Transportstyrelsen permanent tillstånd.
I tågkretsar väcker radarsystemet stort intresse. Tekniken har använts under 10 -15 år i Tyskland, men den här lösningen är modernare och mer förfinad. Bland annat kommer representanter från franska och engelska motsvarigheten till Banverket, att besöka Linköping för att titta närmare på systemet.