Tar hjälp mot fruktade insekten – från rymden

Kan en satellit uppe i rymden vara till hjälp i kampen mot granbarkborren i de östgötska skogarna? "Jag tror mycket på det här", säger Jakob Waldén från Södra skogsägarna.

Ända sedan Jakob Waldén började på Södra skogsägarna 2019 har han jobbat med skadorna som granbarkborren orsakar.

Ända sedan Jakob Waldén började på Södra skogsägarna 2019 har han jobbat med skadorna som granbarkborren orsakar.

Foto: Claes Nilsson

Linköping2023-09-15 05:00

Vi träffas på en gård söder om Linköping som är svårt drabbad av granbarkborren.  

– Bland det värsta jag sett, det är förskräckligt. Och ändå är det ingenting mot vad våra medlemmar känner. De ser sin skog dö i förtid och virkesvärdet halveras på bara några veckors tid, säger Jakob Waldén och tittar sig omkring bland förödelsen.

Döda granar finns i mängd, men också träd som ser friska ut. Tyvärr är det ofta en synvilla, granbarkborren har redan hittat dit och det är bara en tidsfråga innan granen ändrar färg från grön till brun.

Helt färska siffror från Södra skogsägarna visar på en betydande minskning av skador orsakade av granbarkborren. Trenden gäller för stora delar av Götaland, men i de östra delarna är problemen fortsatt stora.

Som i Linköping och i Åtvidaberg.

– För dem är det jätteviktigt att inventera sin skog och få ut angripna träd så snart som möjligt. Tidsaspekten är avgörande, för att minska spridningen och för att rädda virkesvärden måste man agera så snabbt som möjligt, säger Södras skogsskötselchef Henrik Holmberg.

– Ibland känns det hopplöst. Speciellt när man är på fastigheter man varit på många gånger och ser utvecklingen. Hur mycket man än tar i, hur mycket man än avverkar så är det inte tillräckligt. Skogen dör ändå, säger Jakob Waldén.

Han har på senare år sett en nordlig förflyttning av granbarkborren.

– I områdena kring Kisa och Rimforsa ser vi mycket mindre angrepp än tidigare. Samtidigt har exempelvis Örebrotrakten drabbats hårt på sistone. 

Något bra botemedel mot granbarkborren finns inte. Istället riktas insatserna mot att så tidigt som möjligt hitta nya angrepp och försöka stoppa spridningen genom avverkning. 

– Så fort insekten går in i veden försvinner hälften av värdet på virket. Väntar man ytterligare ett år halveras priset en gång till. För många skogsägare handlar det om miljontals kronor, berättar Jakob Waldén.

Sedan en tid tillbaka samarbetar Södra, som är Sveriges största skogsägarförening, med ett företag som tar fram data från satelliten Sentinel. Den passerar Sverige med några dagars mellanrum och fotograferar med en upplösning där pixlarna motsvarar 10x10 meter på marken. Bilderna tas med några veckors mellanrum och matas därefter in i en AI-modell som bedömer vart barkborreangreppen inträffat.

Det sparar mycket tid för Jakob Waldén och hans kollegor på Södra.

– Jag behöver inte flyga drönare lika ofta och får ett större perspektiv tack vare satelliten. Jag tror stenhårt på att det här kommer göra stor nytta för våra medlemmar, säger han. 

Fältarbetet kommer man inte ifrån. Satellit- och drönarbilder hittar visserligen granar som redan blivit bruna av angreppen, men de gröna träden, de som är angripna men ännu inte ändrat färg, är svåra att se utan att själv gå ut i skogen och inspektera.

Granbarkborren fick rejält fäste i södra Sverige efter den rekordvarma sommaren 2018. Enligt siffror från skogsstyrelsen var fem miljoner kubikmeter granskog angripen förra året.

– Vi har inte avverkat mycket frisk skog sedan 2018. Jag började på Södra 2019 och har i princip bara sysslat med granbarkborren sedan dess, säger Jakob Waldén.

Hur ser framtidens skog ut?

– Det blir definitivt mer blandskog. Jag försöker råda våra medlemmar till att ha en viss andel lövträd.

Granbarkborren

En cirka fyra millimeter lång skalbagge. 30 av landets cirka 90 olika arter av barkborrar kan leva på gran, men granbarkborren är den ende av dem som kan döda stora friska granar.

Stormfällda granar är granbarkborrens lättaste byte. Men även levande granar kan angripas när det finns för många granbarkborrar i förhållande till granens motståndskraft.

Källa: Skogsstyrelsen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!