Helt nya konflikter kan uppstå och debatten kan få ett helt annat fokus där det inte längre handlar om det är okej med kvinnliga präster eller inte, om samkönade äktenskap är lämpliga, eller om det borde vara prästerna som bestämmer i kyrkan i stället för valda församlingsmedlemmar.
Inför årets val diskuteras i stället framför allt frågor om vad som kan kallas svenska traditioner, vad som är kyrkans uppgift och hur den ska satsa sina resurser.
– Vi ser en ny polarisering i debatten, mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, säger Helena Sederström som är kommunikationschef i Linköpings domkyrkopastorat.
– Det kan bli ett ovanligt spännande val.
Kanske betyder förändringen ett lyft för valdeltagandet. SD mobiliserar och satsar stenhårt på kyrkvalet för att få sina anhängare att rösta, och partiets motståndare har också fått en anledning att rösta, vilken av alla tänkbara grupper de än väljer på.
Så har det inte alltid varit. Det finns fortfarande församlingar som bara har en enda lista, en samlingslista för alla partier.
– Det blir ju inte samma fart på debatten, säger Maria Ellhar som är valhandläggare på Linköpings stift. Fast engagemanget kan vara starkt ändå.
Folk röstar även i församlingar med bara en lista. Sedan kyrkan skildes från staten 1999/2000 så har valet allt mindre med politik att göra. Många grupper som ställer upp i valet har ingen partifärg alls.
Ändå är valproceduren precis densamma som i de allmänna valen. Vi går till vallokalen, ställer oss bakom den gröna skärmen och lägger valsedlar i kuvert, och så prickas vi av i röstlängden. Allt som krävs är medlemskap i Svenska kyrkan och att man är över 16 år.
– Traditionen av att politiker och partier har styrt i kyrkan är stark, konstaterar Helena Sederström. Kyrkomötet säger vid varje val att det är nödvändigt med en förändring, och det finns starka krafter som arbetar för det – men det tar tid.
Varför ska man då rösta i det här valet?
– Av samma skäl som man engagerar sig i en förening – för att påverka, för att stötta, eller för att förändra, säger Maria Ellhar.
– Många som inte tror på Gud och inte är engagerade i verksamheten vill ändå ha kvar sin kyrka, fortsätter hon. Många vill att kyrkan ska göra nytta och andra är kritiska till kyrkan och har massor med åsikter. Alla de borde gå och rösta.
Vilka är de viktiga frågorna just nu?
– Flertalet grupper som ställer upp i valet vill jobba med barn- och ungdomsfrågor och med integration, säger Helena Sederström. Kyrkans diakonala frågor, hjälp och stöd till behövande, engagerar också.
Söndag 17 september kommer det att stå klart om fler än vanligt har röstat i det här valet.
– VI har åtminstone känslan av att fler än vanligt har röstat i förtid, säger Maria Ellhar.
Sammanlagt ställer 29 467 personer upp i kyrkovalet och 15 204 mandat ska tillsättas. 5,2 miljoner människor är röstberättigade.