Tekniska verken är inte ensamma om att ta ut den så kallade myndighetsavgiften – det måste alla elnätsbolag göra.
Den nya myndighetsavgiften är visserligen bara på elva kronor i månaden, men har ändå väckt en del irritation. "De hittar nya sätt att råna folket", skriver till exempel en upprörd läsare till Corren.
Men det handlar faktiskt inte om en ny kostnad, förklarar Karin Gunnar, avdelningschef på Tekniska verken.
– Avgiften har funnits i många år, men den har tidigare varit inbakad i den fasta avgiften. Nu har vi brutit loss den, precis som vi gör med energiskatten, främst för att visa vart de olika avgifterna går. Men jag förstår att kunder har reagerat på det här, det är ju en ny rad på fakturan, säger hon.
De elva kronorna får inte Tekniska verken behålla. De skickas till staten, uppdelade på tre poster:
- Elsäkerhetsavgift: 1,16 kronor. Går till Elsäkerhetsverkets verksamhet.
- Nätövervakningsavgift: 0,45 kronor. Finansierar delar av Energimarknadsinspektionens verksamhet.
- Elberedskapsavgift: 9,38 kronor. Administreras av Svenska kraftnät och ska täcka kostnader för åtgärder enligt elberedskapslagen. Det handlar om att minska sårbarheten i samhället, något som blivit alltmer aktuellt med tanke på omvärldsläget. Den avgiften höjdes i fjol med 130 procent.
Även om myndighetsavgiften inte är en tillkommande kostnad, så har elnätsfakturan stigit. Vid årsskiftet höjde Tekniska verken såväl den fasta avgiften som överföringsavgiften och effektavgiften med i snitt 8,3 procent.
– Det beror framförallt på våra ökande investeringsbehov. Sedan har vi fått höjda priser för stam- och regionnätet, och det drar också upp våra kostnader, säger Karin Gunnar.