Nybyggare vill riva deras badhytter

I 100 år har badhytterna stått vid Roxens strand och de bedöms som kulturhistoriskt värdefulla. Men nu är hytterna hotade.

Lotta Thisell (th) menar att det vore en kulturhistorisk förlust om badhytterna försvann. Marie Söderström (tv).

Lotta Thisell (th) menar att det vore en kulturhistorisk förlust om badhytterna försvann. Marie Söderström (tv).

Foto: Åke Alvin

Linköping2016-06-01 11:35

Sommarstugeområdet Roxenbaden började växa fram runt förra sekelskiftet. Stora, vackra grosshandlarvillor byggdes på rad och Linköpingsborna tog sig dit med ångbåt.

Vid en av ångbåtsbryggorna byggdes fyra badhytter som fortfarande står kvar, långt efter att ångbåtsbryggan försvunnit. Det är de hytterna, plus ytterligare en av nyare datum, som nu av allt att döma ska bort, efter en ovanligt tilltrasslad väg genom olika beslutsinstanser och en infekterad grannstrid.

Försökte skydda hytterna

Det hela började på 1990-talet när Peter och Eva Lindstén ville stycka av en tomt för att göra det möjligt att bygga ett hus i sluttningen ovanför hytterna.

– Vår intention var att stranden skulle förbli allmän och att badhytterna skulle få stå kvar som de alltid har gjort. Därför var vi måna om att få in det i detaljplanen, berättar Eva Lindstén.

Kommunen gjorde också ett försök genom att rita in allmän platsmark närmast vattnet och att skriva in i detaljplanen att badhytterna "bedöms vara skyddade genom hävd". Men länsstyrelsen underkände resonemanget. Länsstyrelsen ville visserligen också skydda hytterna, men att ha privatägda byggnader på en allmän strand går inte, menade länsstyrelsen, som i stället valde att helt lyfta ut stranden ur detaljplanen. Stranden kom därmed att tillhöra den privata fastigheten, men utanför detaljplanelagt område.

"Det är svartbyggen"

Många år senare såldes tomten och i fjol byggdes ett hus där. Nu vill husägarna, Martin och Emma Billenius, bli av med badhytterna och har uppmanat ägarna – fyra grannfamiljer – att ta bort dem.

– De stör utsikten helt enkelt. Det finns inga bygglov, inga servitut, inga avtal. Det är svartbyggen som står på vår mark, säger Martin Billenius.

Han är noga med att betona att stranden tillhör alla.

– Det är strandskydd och den ska vara tillgänglig. Det är bara hytterna det här handlar om. Vi köpte tomten av mäklaren under premissen att badhytterna kunde flyttas bort och det var jätteviktigt för oss. Att det har blivit så här känns väldigt tråkigt, säger han.

"En sådan idyll"

Lotta Thisell bor i det gamla pensionatet ett par stenkast längre upp från vattnet. Det har hon gjort sedan 1973 och till huset hör en av de fyra hytterna.

– Det har alltid varit en sådan idyll här nere på stranden, en samlingsplats. Nu är vi rädda att det håller på att försvinna. Redan nu har många slutat gå ner hit och om hytterna försvinner kommer stranden med tiden att kännas allt mer privat, befarar hon.

Lotta Thisell menar att det vore en kulturhistorisk förlust om badhytterna försvann och hon får medhåll av museiintendent Anna Lindqvist. Hon gjorde 2009 en kulturhistorisk utredning om Roxenbaden och hennes slutsats var att området har mycket höga kulturhistoriska värden.

Badhytterna är små, knappt tre kvadratmeter styck, och ser vid en första anblick inte särskilt gamla ut efter decennier av renoveringar. Men Anna Lindqvist anser att det är viktigt att de får vara kvar.

– Roxenbaden är en av Östergötlands allra finaste sammanhållna sommarbebyggelser. Det kanske kan verka oviktigt med en badhytt hit eller dit, men alla små delar är viktiga för helheten. Börjar man nagga det i kanten förlorar man till sist helheten.

"Kommunen glider undan"

Vad som händer nu är lite oklart. Hyttägarna har förbundit sig att ta bort badhytterna från Billenius mark, egentligen senast 31 maj. Joakim Rosing, en av hyttägarna, berättar att de har planer på att försöka få plats med dem på vägen som går ner till stranden.

– Men vi har tidigare fått höra att det krävs bygglov för att flytta dem och rivningslov för att ta bort dem. Nu har vi skrivit till kommunen för att få besked om vad som gäller, men de har inte svarat. Vi tycker att kommunen borde hjälpa oss, men de glider hela tiden undan.

Till Corren säger kommunens bygglovschef Thorsten Hampusson att ärendet är komplicerat.

– Jag kan inte svara snabbt på vad som krävs eller inte. Vi måste borra ner oss mer i det här ärendet innan vi kan svara.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om