På måndagen återvände general Micael Bydén till Linköping och Malmen. Han var under flera år bosatt i Linköping under sin tid som chef för flygskolan och senare helikopterflottiljen.
– Jag är tillbaks på det förband jag en gång tillhörde. Det är som att komma hem. Det finns några sådana platser tack vare mitt jobb. Det är platser där jag har bott. Jag var i Linköping i nästan åtta år.
När överbefälhavaren inspekterade helikopterflottiljens baskompanier pågick samtidigt en presskonferens i Stockholm där företrädare för fem riksdagspartier meddelade att försvaret får 500 miljoner kronor i extra anslag i år.
– Det är en bekräftelse på förståelsen för omvärldsutvecklingen. Vi är i en situation där det kommer att krävs mer resurser på både kort och lång sikt inför nästa försvarsbeslut.
Du har sagt att försvarsmakten behöver 6,5 miljarder kronor i extra anslag för åren 2018–2020. Vad behövs pengarna till?
– Vi har meddelat att köpkraften har blivit svagare. Det saknas 6,5 miljarder kronor och det får konsekvenser. Jag får vidta rätt hårda prioriteringar för att nå målen. Vi får skjuta investeringar bortom 2020. Det gör att förmågetappet blir större och det är oönskat.
Hur starkt försvar har Sverige i dag?
– Försvarsmakten är starkare i dag än för ett år sedan. Vi har klivit fram inom ramen för den givna uppgiften. Vi har ökat tillgängligheten på våra förband och vi har ökat våra samarbeten på ett tydligare sätt.
Hur bekymrad är du över utvecklingen i Ryssland?
– Jag går inte omkring och oroar mig, det kan jag säga. Men det finns skäl att vi är noggranna när vi följer och ser vad som händer. Att vara vaksam gäller för hela samhället i dag. Det händer saker i form av påverkanskampanjer, i form av informationsoperationer och underrättelseinhämtning. Och det till en nivå som är tillbaka och kanske förbi det vi såg under det kalla kriget.
Du har gjort dig känd för att ta snabba beslut. Du har satt soldater på Gotland och du har dammat av kustrobotförsvaret. Har du något mer i bakfickan?
– Det ska man räkna med att vi har. Längs resan tar vi initiativ för att omvärlden kräver det av oss. Det är inte helt osannolikt att det kommer mer.
Helikopterflottiljen är ett av Försvarsmaktens mest efterfrågade förband. Det är inte bara rent militära insatser som efterfrågas. Helikoptrarna används för att släcka bränder och söka efter försvunna människor och polisens nationella insatsstyrka kan transporteras med Black Hawk-helikoptrarna.
Har helikopterflottiljen för många uppgifter?
– Vi har pratat om det nu på morgonen, jag och flottiljchefen. Jag är väl medveten om situationen eftersom jag har jobbat i den här verksamheten. Det är otroligt positivt att jobba i en verksamhet som är så efterfrågad. Men det är viktigt att vi ger rimliga uppgifter som står i relation till de förutsättningar som finns, säger Micael Bydén och pekar särskilt ut vikten av att helikopterflottiljen kan rekrytera och behålla personal.
Helikopterflottiljens chef, Peder Söderström, delar överbefälhavarens bild.
– Vi löser de uppgifter som vi har. Men helikoptrar är en efterfrågad resurs i många olika sammanhang. Alla vill ha helikopterstöd på något sätt. Vi har många uppgifter, men det är väldigt roligt att vara ett efterfrågat förband.
Peder Söderström anser att flottiljen behöver utökade resurser.
– Vi behöver fylla upp förbandet med personal och behöver tillföra materiel för att kunna lösa våra uppgifter fullt ut. Vi behöver inte fler helikoptrar, men vi behöver däremot flyga fler timmar med de helikoptrar vi har. Det behöver vi göra för att tillgodose de behov som finns.