Ökad trafik utanför tätorterna

Trafiken har ökat kraftigt på alla riks- och länsvägar som ligger strax utanför tätorterna.Mest trafik har väg 1136 mellan Vreta Kloster och Linköping, där det ofta är långa bilköer i rusningstrafiken.

LINKÖPING2004-09-24 07:00

Motor & Trafik har granskat resultaten av de trafikmätningar som Vägverket gjort i Östergötland. De flesta mätningar har utförts för några år sedan, och för att få en aktuell bild av trafiksituationen har data uppgraderats på några av de större vägarna.

-- De senaste fem åren har trafiken ökat med omkring 10 procent, det vill säga i snitt 2 procent per år, säger forskaren Ulf Brüde på väg- och transportforskningsinstitutet, VTI, i Linköping.

Ökning med tio procent

Mätningar av trafikflödet på de flesta riks- och länsvägar till och från Linköping visar att antalet fordon ligger på mellan 5 000 och 7 000 per dygn.

Men länsväg 1136 mellan Linköping och Vreta Kloster/Berg och Ljungsbro slår alla infartsvägar med bred marginal. Vid Vägverkets senaste trafikmätning år 1999 noterades 8 090 fordon, varav 390 är tung trafik, på vägen. Sedan dess har trafikarbetet ökat med tio procent, och är nu omkring 8 900 fordon per dygn.

Den "nya" riksväg 36, med 2+1-väg till Ljungsbro, och vidare mot Borensberg och Motala, hade år 2001 totalt 7 970 fordon, varav 640 var tung trafik över 3,5 ton. Med en uppräkning till dagens trafikbild blir flödet omkring 8 450 fordon, alltså något mindre trafik än på länsväg 1136.

En annan starkt trafikerad matarled till Linköping är länsväg 636, gamla riksettan, mellan Mantorp och Linköping. Vid en mätpunkt utanför Vikingstad är trafikflödet omkring 6 400 fordon per dygn. Den här vägsträckan byggs nu om till 2+1- väg för att öka trafiksäkerheten.

Förändringar påverkar

Ungefär samma trafikflöde, eller 6 800 fordon per dygn, har riksväg 34, mot Rimforsa/Kisa, med mätpunkt utanför Linköping. Men här är uppgraderingen på 4 procent från mätåret 2002 mycket osäker, sedan busslinjer ändrats och pendeltåg dragits in under det senaste året. Detsamma gäller länsväg 687, den så kallade Bestorpsvägen, som även den kan ha påverkats av förändringar i kollektivtrafiken. Det här är också en av de sämsta länsvägarna i förhållande till trafikmängden på 5 150 fordon per dygn. Men mätdata är från år 2000, och därefter har trafiken ökat med minst 8 procent.

Den tunga trafiken har ökat kraftigt på vägarna sedan slutet av 1990-talet. Det här märks tydligt på riksväg 50, mellan Ödeshög och Motala och norrut mot Örebro. Omkring 20 procent av alla fordon på vägen är tunga lastbilar. Mellan Ödeshög och Vadstena rullar exempelvis nära 600 tunga lastbilar av totalt 2 900 fordon varje dygn.

På E4 är trafiken som tätast vid Norsholm mellan Linköping och Norrköping. På en fast mätpunkt noterades förra året en trafikmängd på omkring 19 000 fordon, varav 3 228 tunga lastbilar. Strax norr och söder om Linköping är trafikflödet inte lika intensivt. Här uppmättes år 2002 mellan 10 000 och 12 000 fordon per dygn.

I ett historiskt perspektiv är de senaste årens trafikökning blygsam. På 1950-talet ökade det totala trafikarbetet med 15 procent, på 60-talet med 7 procent och på 70-talet med 4 procent per år. Under 1980-talet blev ökningen 2,5 procent per år, för att mellan åren 1990 och 1998, under lågkonjunkturen, hamna på 0,5 procent.

-- Det är möjligt att vi nu ser en mättnad. Prognosen för de kommande åren är att trafiken kommer att öka med 1 till 2 procent. Den gröna skatteväxlingen, med höjda bränslepriser och fordonsskatter, kan påverka trafikarbetet på sikt, anser Ulf Brüde.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!