Enligt Anticimex genomförde de 1475 traditionella råttsaneringar under 2018 och totalt finns det 892 digitala råttfällor utplacerade i Östergötlands län. Det ska vara en minskning av de traditionella saneringarna med 14 procent, medan så kallade digitala fällor ökade med 30 procent.
Den digitala fällan kallas för en smartbox. Anna liknar boxen med en hårddisk till en stationär dator. I botten finns ett rör som råttan går in i och i röret blir den utsatt för ström. Det leder till att hjärtat på råttan stannar. Efter elchocken, läggs råttan i en slags soptunna inuti boxen.
– Det är som ett litet övervakningssystem. När en råtta går in i smartboxen, så får vi en rapport om att den är fångad.
Efter rapporten åker Anticimex till smartboxen för att konstatera vilken art som fångats. Där görs en bedömning om de behöver påbörja sanering. Anna säger att de digitala fällorna aldrig kommer att kunna ersätta saneringar.
– Men nu är vi på plats mycket snabbare. Tack vare de här digitala fällorna kan vi upptäcka problem innan våra kunder gör det.
De digitala fällorna kan även fästas i avloppet, men där används spjut istället för elchocker.
– Sen åker råttan ut med avloppsvattnet. Det är ett sätt att stoppa dem i städer.
Anna säger att fördelen med de digitala fällorna är att de inte dödar med bekämpningsmedel.
– Det här är våran framtid, säger Anna Whiflock.