Olof Hjelm har tillsammans med professor Mats Eklund länge slagits för ett offensivt sätt att se på miljöfrågor.
- Ordet miljö ska associeras med affärsmöjligheter och tillväxt, inte med kostnader och uppoffringar, säger han.
En inställning som allt fler börjar omfatta. Det växande antalet miljöteknikföretag i regionen är levande argument för detta. Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling har fått uppdraget av universitetet att knyta forskare och företag närmare varandra. Plus att öka kunskapen om vad som krävs för att lyckas internationellt.
- Vi är bra på att ta systemen i bruk, till exempel vattenrening och avfallshantering, men vi saknar strategier för att sälja tekniken utomlands, säger han.
Olof Hjelm möter med andra ord många småföretagare i jobbet. Och smittas ofta av entusiasmen.
- Jag har ett väldigt kul jobb. Det är många innovatörer som brinner för sina affärsidéer. Jag trycker på vikten av att företagare bygger nätverk. Och att man måste vara ute och synas och hur bra det är att våga samarbeta.
Men många miljöteknikföretag växer bara till en viss gräns. När det är dags att satsa stort vågar de inte släppa kontrollen och ta in investerare eller så saknas riskkapital. Olof Hjelm har grunnat en del över trögheten hos svenska investerare.
- Det var först när amerikanska riskkapitalister, genom amerikanske ambassadören Michael Woods lobbyarbete för svensk miljöteknik, började visa intresse som svenska investerare började vakna på allvar, säger han.
Han funderar över om trögheten har sin grund i att miljöfrågor länge drogs med en tråkighetsstämpel.
- Men i dag med alla spännande tekniker och företag så borde den ha tvättats bort för länge sedan.
En akademiker som kommer ut på verkstadsgolvet möts ibland av en viss skepsis.
- Schablonen är väl att vi är förlästa och inte så verklighetsförankrade. Då brukar jag säga "jag är själv smålänning" och det bryter isen. För schablonen av en smålänning är det motsatta: det är en fixartyp, en entreprenör uti fingertopparna.
Olof Hjelm växte upp i småländska Aneby. Miljöintresset fanns med från början. Han var nio år när han gick med i ortens fågelskådarförening.
- Jag spelade aldrig fotboll, jag skådade fågel i stället. Vi ringmärkte och satte upp fågelholkar. Känslan att ha en fågel i handen är fortfarande mäktig, säger han.
När han efter gymnasiet fick jobb på kommunen med att analysera vattenprover, bland annat för att kolla vattenkvalitén på landsbygden hos nyblivna mammor blev han såld.
- Att jobba med miljö- och hälsoskydd lockade mig och jag började leta efter utbildningar.
Olof Hjelm hade planer på en miljöutbildning i Umeå. Och det är här Joakim Thåström kommer in i bilden.
- En tidningsartikel berättade om en spelning Imperiet gjorde i Umeå. Där läste jag att solen knappt visade sig i Västerbotten under vinterhalvåret, och jag insåg att jag aldrig skulle stå ut, minns han.
- Jag lade ner Umeå och valde att läsa kemi i Linköping i stället. Så du får gärna skriva att det var Thåström som tog mig till Östergötland, skrattar han.
Roligast under utbildningen var analytisk kemi. Lärarna där var också knutna till Tema Vatten och Olof sökte sig dit. Han gjorde sitt examensjobb där och blev också kvar som doktorand efter examen 1991.
- Jag trivdes med den tvärvetenskapliga miljön. Att umgås med statsvetare, ekonomer, miljöhistoriker och statistiker och många andra var väldigt stimulerande. Jag blev kvar i fem år.
Efter två år som lärare på kemiingenjörsprogrammet i Norrköping lockades han över till sin nuvarande arbetsplats.
- Jag blev erbjuden en forskarassistentplats på avdelningen för industriell miljöteknik. Jag kände till Mats Eklund och de andras goda intentioner och ville gärna ha en mer långsiktig tjänst inom miljöområdet.
Uppgifterna där har skiftat genom åren, i dag ansvarar han bland annat för grundutbildningen. Han har förvisso problem med att få tiden att räcka till, men umgås ändå inte med tanken att starta eget. Även om det kunde vara frestande att sköta delar av sitt nuvarande uppdrag som fristående företagscoach.
- Jag är ju smålänning, ha ha. Nej, det får vänta i så fall. Avdelningen har i dag väldig bra snurr på verksamheten och växer hela tiden.
Men det får inte stanna med det. Olof Hjelm vill få LiU att inse hur viktiga miljöfrågorna är för kärnverksamheten.
- Där är vi inte i dag. Men det skulle betyda mycket för universitetets förmåga att bidra till en positiv samhällsutveckling.