Corren har den senaste tiden publicerat en granskning om situationen inom Linköpings kommunala förskolor. Över 600 pedagoger vittnar om vardagen med för lite personal och stora barngrupper – och en stress över både barnen säkerhet och att inte kunna följa läroplanen.
Flera oppositionspartier säger nu att vidden av krisen inte nått dem via barn- och ungdomsnämnden, där politiker ska informeras om förskoleverksamheten.
– Vi har fått ren fakta kring sjukskrivningstal och svårighet att rekrytera. Men känslorna, att förskollärare gråter ute i verksamheten, det har inte nått oss. Jag är förskräckt över det jag läser, säger Maria Esbjörnsson Lakatos (LL), vice ordförande i Barn- och ungdomsnämnden.
Kommunens förskolechef har tidigare sagt till Corren att grundbemanningen i förskolan är tillräcklig när all personal är frisk och på plats.
– Frågan är om det är mer resurser som behövs alla gånger. Ibland behöver man förändra arbetssätt istället, sade hon då.
Uttalandet har provocerat många, vilket inte minst synts i kommentarfält på sociala medier och mejl till Corren.
Maria Esbjörnsson Lakatos (LL) reagerade också på intervjun.
– Om personalen säger att de är för få måste vi lyssna på dem, säger hon.
Centerpartisten Rickard Kullberg är orolig över situationen. Han säger att han fått höra i nämnden om personalens upplevda arbetsmiljö och att många är sjuka.
– Men den bild som framträder i Correns enkät skrämmer mig. Det får mig att undra om inte förvaltningen har förstått vidden av problemen, skriver han i ett mejl.
Inte heller Miljöpartiets Linda Hagman tycker att Utbildningsförvaltningen förmedlat allvaret i situationen.
Istället har hon fått information av pedagogerna när hon själv besökt förskolor i sin roll som politiker. Där har det blivit tydligt att rektorer och personal ger olika bild av läget, skriver Linda Hagman till Corren.
Även Maria Esbjörnsson Lakatos (LL) tar upp gapet mellan personal och chefer.
– De pedagoger jag mött vittnar om en ovärdig situation, rektorerna säger att allt var frid och fröjd. Det sitter på olika planeter när de beskriver vardagen.
Åsa Wennergren, gruppledare för Liberalerna, tycker att information om läget i förskolan har varit för dålig från styret. Men hon tar förskolechefen i försvar.
– Vad ska hon säga till Corren? Hon styr ju inte över resurserna. Vi i oppositionen behöver information innan det blir såhär stort. Jag har aldrig under min tid som politiker sett att personalen gått ut i media på det här sättet. De har velat skydda sin verksamhet, men nu har de fått nog, säger hon.
Socialdemokraten Elias Aguirre är ordförande i Barn- och ungdomsnämnden och alltså ansvarig politiker för förskolan. Han tycker att både Utbildningsförvaltningen och de pedagoger han träffat gett honom en bra bild över förskolans utmaningar.
– Jag har varit tydlig med både rektorer och pedagoger att de ska lyfta problem till chefer och politiker. Jag känner inte efter det här halvåret med mycket diskussion och debatt om förskolan att vi har en tystnadskultur som gör att det inte går att lyfta problem i verksamheten.
Correns granskning visar att i vissa rektorsområden blir pedagoger tillsagda att inte berätta för föräldrar om det pressade läget.
– Vad man pratar om med vårdnadshavare måste personal och chefer på varje förskola komma överens om. Det är svårt för mig att ha synpunkter kring det, säger Elias Aguirre.
Att hans oppositionella kollegor i Barn- och ungdomsnämnden inte fått information om det allvarliga läge inom förskolan slår han bort.
– Det stämmer inte. Vi har haft återkommande diskussioner om förskolan i nämnden i över ett års tid.
I Correns enkät – som nästan hälften av personalstyrkan besvarade – uppgav 487 pedagoger att de funderat på att säga upp sig. 572 pedagoger säger att de inte haft tillräcklig med tid att planera undervisningen enligt läroplanen. Elias Aguirre är den politiker som haft det politiska ansvaret sedan förra valet. När Corren frågar hur det kunde bli såhär svarar han:
– Sjukskrivningstal är en viktig anledning. Men jag tycker ni lyfter flera saker i er granskning som visar att förskolan fått förändrade förutsättningar. Fler barn har större behov av stöd. Det i kombination med att barnkullarna minskar påverkar hur verksamheten mår.