När Sverige införde folkpension 1913 sattes pensionsåldern till 67 år i ett land där medellivslängden var 55 år. På den tiden var de flesta yrken fysiskt krävande och pensionen gav kroppsligt utslitna människor en chans att leva sina sista år med en liten men trygg försörjning.
Då föddes också ordet pensionär, ett ord som kom att bli liktydigt med en utarbetad människa som äntligen får vila sig. Under årtionden av samhällsdebatt blev pensionärerna också mycket tydligt placerade i gruppen "tärande", människor som kostar samhället pengar.
Konserverar fördomar
I dag lever vi längre och många pensionärer är aktiva, engagerade människor. Allt fler orkar och vill jobba vidare. Men vi använder fortfarande ordet pensionär, och föreställningarna kring vad en pensionär är lever kvar.
-Ordet pensionär är ett stort problem, det konserverar gamla fördomar mot äldre. Det borde ersättas av något nytt. Själv tycker jag att seniormedborgare är ett bra, neutralt ord.
Det säger Lindy Yngvesson, länsordförande för Sveriges Pensionärsförbund, SPF, i Östergötland. I SPF sitter han i arbetsgrupp som arbetar för att motarbeta ålderism; diskriminering och fördomar mot äldre.
-Vi vill koppla in språkvetare för att se hur vi ska ersätta ordet pensionär. Men det är ingen liten fråga, det innebär bland annat att SPF måste byta namn, säger Lindy Yngvesson.
Känner sig inte gamla
Den nya generationen pensionärer och deras livsstil påverkar hela pensionärsrörelsen. Även om SPF fortfarande växer så blir det allt svårare för pensionärsorganisationerna att värva nya medlemmar.
-De som går i pension i dag känner sig inte gamla och vill inte gå med i pensionärsföreningar. De säger "det gör vi sedan, när vi blir äldre".
Kan det de behöver
I SPF:s arbetsgrupp mot ålderism lyfter man fram områden där man anser att äldre diskrimineras.
-Inom socialförsäkringssystemet finns det till exempel regler som säger att man inte kan få handikappersättning eller bilstöd efter 65, säger Lindy Yngvesson.
-Äldre stöter på problem när de ska köpa bostadsrätt eller teckna försäkringar. I sjukvården är det uppenbart att ålder spelar in för vilken vård man får, fortsätter han.
I botten ligger fördomar mot äldre. En föreställning som ständigt återkommer är att äldre har svårt att lära sig nya saker.
-Det är snarare en fråga om inställning, hur nyfiken man är. En del äldre tycker helt enkelt att de kan det de behöver kunna, säger Lindy Yngvesson.
Varför tror du att ålderism får sådan uppmärksamhet just nu?
-En av förklaringarna är nog att vi håller på att få en ny generation pensionärer. De som blev pensionärer för tio år sedan var 30-talister, många växte upp under ganska enkla förhållanden och fostrades till att vara förnöjsamma.
-Dagens nyblivna pensionärer är födda på 40-talet och är barn av ett helt annat Sverige. De är präglade av snabb samhällsutveckling och ständigt höjd levnadsstandard. De är vana vid att ställa krav och förändra det de inte tycker fungerar bra.
Hur ska ni arbeta vidare för att bekämpa ålderismen?
-När det gäller samhällsfrågor, som diskriminering i till exempel socialförsäkringssystemet, så handlar det om att bearbeta våra politiker, säger Lindy Yngvesson.