Corren ber direktionens ordförande Anna Steiner Ekström att läsa granskningens första del (se faktaruta). Hon tycker inte att det är särskilt alarmerande att var fjärde har slutat, snarare normalt, och menar att folk numera flyttar runt i landet och byter jobb ofta. Att vara brandman är inte längre ett yrke för livet, enligt Anna Steiner Ekström.
– Det skulle förvåna mig om inte någon skulle sluta på grund av kommunalförbundet, det är ganska självklart när det är så stor förändring. Tycker man att man inte passar in i organisationen gör man helt rätt i att söka sig till ett annat arbete, säger hon.
"Inget ovanligt"
Kritiken som presenteras tror hon kommer från enskilda individer som har svårt för förändringar.
– Jag tror att vissa har svårt att acceptera själva organisationen och då är det ganska lätt att skylla på ledningen eller direktionen. Det är egentligen inget ovanligt, säger Anna Steiner Ekström.
Att Corren faktiskt har pratat med samtliga som sagt upp sig och att merparten går hårt åt sin förre arbetsgivare tar ordföranden lätt på.
– Jag har pratat med andra brandmän som är mycket nöjda. Jag har besökt Kallerstad brandstation och kände att jag fick mycket positiva vibbar ifrån dem, säger Anna Steiner Ekström.
En av de hon träffade var Thomas Adolfsson, yttre befäl och insatsledare. Han berättar för Corren att direktionens ordförande, som alltså är en av de som fattar strategiska beslut för organisationen, frågade brandmännen om de var på stationen även nattetid.
– Jag vet inte vilken värld de lever i. De gör säkert så gott de kan, men det är sorgligt att de inte vet mer om räddningstjänst, säger Thomas Adolfsson. Händelsen bekräftas av styrkeledaren Björn Held.
– Jag hörde det. Det verkar inte som hon har en aning om vad vi gör, säger han.
Hur tänkte du?
– Det kommer jag faktiskt inte ihåg, det är någonting som får stå för dem. Jag vet att de är där på natten också, säger Anna Steiner Ekström.
Förtroende för Dahm
Hon håller inte med om att direktionen skulle ha stängt fackförbunden ute, de kan söka kontakt "vid behov". Att de fackliga företrädarna inte känner till hur kontakten ska ske har hon svårt att förstå.
Förra veckan sa du att du hade fortsatt fullt förtroende för Håkan Dahm. Står du fast vid det?
– Det står jag fortfarande fast vid. Jag blir bara lite ledsen när jag läser det här. Håkan Dahm har ett väldigt stort anseende i Sverige. Han är en av de verkligt duktiga förbundsdirektörerna och de är inte många i Sverige.
Men har du någon anledning att betvivla det personalen sagt?
– Jag arbetar med Håkan på ett annat sätt och han arbetar väldigt effektivt. Han sköter uppdraget utomordentligt bra.
Då undrar jag, är du verkligen rätt person på rätt plats? Du vill inte höra vad vare sig personalen eller facket har att säga.
– Det får framtiden utvisa. Jag anser att det här är ett pågående arbete. Det är inte enkelt att bilda nya organisationer, absolut inte.
Så din enda reaktion på det här egentligen är att du "blir lite ledsen"?
– Inte ledsen, bara fundersam över att det här fortfarande pågår. Det är aldrig hundraprocentigt i organisationer, att alla tycker det är en perfekt arbetsplats.
Men någonstans glappar det här, för det är ett stort missnöje på golvet. Direktionen är nöjd och ledningen är nöjd. Så vad är felet?
– Det får stå för dig att det är ett stort missnöje på golvet.
De är verkligen desperata, ska vi fortsätta ha en sådan här organisation?
– Ja, kommunalförbundet är här för att stanna, det är ett politiskt beslut.
I slutet av mars ska Anna Steiner Ekström diskutera Håkan Dahms framtid som förbundsdirektör tillsammans med direktionens vice ordförande, Mårten Jansson (S). Den 10 april ska direktionen avgöra om hans förordnande ska förlängas eller inte.