Det sa Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas riksförbund under ett besök i Linköping nyligen. Med sig hade hon en ny undersökning som bland annat visar att uppskattningsvis 30 procent av undervisningen gick förlorad bara under vårterminen 2020.
Tappet blev inte lika stort under skolåret som följde då många skolor hade skapat rutiner och metoder senare. Men det har, påpekar hon, uppstått en kunskapslucka som måste tas på allvar.
På samma sätt som vården har en vårdskuld har skolan en utbildningsskuld. För att inte den ska bli permanent och på sikt hota både individen och samhället, är det viktigt att vara observant på de luckor som eleverna har, anser Åsa Fahlén.
– För att vi inte ska få en förlorad generation i skolan måste man lyssna på lärarna. Kommunerna måste vara beredda att sätta in extra undervisning för de elever som fortfarande finns i skolsystemet. För de som gått ut måste det finnas ökade möjligheter med yrkeshögskolor, komvux och kanske fler basår på universitet och högskolor.
Hennes uppfattning är att bilden av vad pandemin har kostat skolan, inte är realistisk. Om den dryga miljarden som staten delade ut till skolan som pandemikompensation, säger hon:
– I sammanhanget en väldigt liten peng.
Räknat bara på de uppskattade 30 procenten som gick förlorat under första pandemiterminen (våren 2020) så skulle kostnaden – översatt i antal lektioner och med en medellön för lärare – hamna på 5 miljarder istället för en miljard, hävdar hon och gör en jämförelse med Nederländerna som hittills satsat 80 miljarder.
Även om pandemin i stort har påverkat skolan negativt, så har små vinster gjorts, tycker hon.
– Skolan har forcerat teknikutvecklingen. Det har varit jobbigt, men en vinst när vi klarat av det.
Om hon ska se något positivt med pandemin så är det att hon tycker att skolans betydelse lyfts fram på ett annat sätt. Även den mest skoltrötta tonårseleven ville till slut tillbaka, konstaterar hon.
– Skolan spelar en roll, inte bara kunskapsmässigt utan också socialt.
Hur mår skolan i Linköping, om man frågar er i LR?
– Ja, vi kan konstatera att lärarlönerna i snitt ligger 1 500 kronor under medellönerna för lärare i Sverige. Vi har också sett att både löner och andel behöriga lärare är lägre hos friskolor än i de kommunala skolorna.
När det gäller gymnasiet är skillnaden i behörighet väldigt stor, 67,7 procent är behöriga jämfört med den kommunala skolans 94,5 procents behöriga lärare.
