Erik Larsson har drivit sitt företag, Tryckeriet, i 45 år. De 35 senaste har han hållit till i huset som ligger i korsningen Hamngatan/Järnvägsgatan, granne med Hotell Östergyllen.
– 35 år – och nu plötsligt vill de bygga parkeringsplatser på min innergård. Varför? Det finns inga nybyggen eller något som har ökat behovet av parkeringar, säger han.
Leveranser till och från tryckeriet sker på innergården, via en snirklig infart från Kungsgatan. Kunderna kör samma väg. Erik Larsson tycker att trafiksituationen är besvärlig som den är och hävdar att den blir ohållbar med åtta nyanlagda parkeringsplatser på innergårdens gräsmatta.
– Stångåstaden har fått bygglov, trots mina invändningar. De är stora och får rätt. Jag känner mig liten i det här, säger han.
Men leverantörer och kunder tar sig väl fram till dig även om det byggs parkeringsplatser?
– Jo, men det är svårt redan i dag och det kommer att bli kaotiskt. Det här är ingen miljö där man vill ha in fler bilar. Här är barn som leker och cyklar. Varför man då ska ta den enda gräsplätten, asfaltera den och göra parkeringsplatser, det kan jag bara inte förstå.
Kommunalrådet Muharrem Demirok (C) har ryckt in på Erik Larssons sida.
– Detaljplanen tillåter parkeringsplatser i området, så bygglovskontoret har inte gjort något fel. Det jag vänder mig mot är Stångåstadens agerande. Så här gör man inte mot en lokal näringsidkare som varit här i 35 år. Och det går helt emot kommunens trafikpolicy – vi ska ha färre bilar i innerstaden, inte fler.
Stångåstadens vd Fredrik Törnqvist anser inte att de åtta bilplatserna kommer att påverka Tryckeriets verksamhet i någon större grad.
– Det är ju bara boendeparkering det handlar om, det blir inte särskilt många passager på en dag. Det är en jättebrist på centrala parkeringsplatser, med många års kötid för att få en plats. Vi gör det här som en service för våra kunder helt enkelt, säger han.
Erik Larsson har nu överklagat bygglovet till länsstyrelsen och har bjudit in representanter därifrån för att visa hur det ser ut på plats. Några tankar på att lägga av har han inte, hur det än går. Hans farfar jobbade tills han var 86 och själv är han bara 70.
– Jag har tänkt jobba i tio år till. Det är en lagom verksamhet med tio anställda och det här är en livsstil för mig. Jag jobbar mindre än förr, men det blir fortfarande tolv timmar om dagen, varje dag, utan semester.