De sista cirka 4 000 Linköpingsrösterna räknas under onsdagen, Länsstyrelsen Östergötland har påbörjat sin omfattande kontrollräkning och partierna var minst sagt snabba med att inleda samtal om ett framtida styre. Just nu, med länets mest komplicerade valresultat, råder många "om och men" inom Linköpingspolitiken. Samtidigt finns det faktiskt ett tydligt tidsschema.
Den 27 september sammanträder den gångna mandatperiodens kommunfullmäktige (kf), kommunens högsta beslutande organ, för allra sista gången. Ungefär två veckor senare, den 15 oktober, tillträder formellt de nya ledamöterna – detta datum gäller i landets samtliga kommuner. I Linköping genomförs därefter det första sammanträdet tio dagar senare, den 25 oktober, där åtminstone kf:s presidium, revisorer och gruppledare ska utses. Om Linköpingspartiernas förhandlingar, för ett nytt styre, har burit frukt vid det laget finns även möjlighet att den nya kommunstyrelsen (ks), de nya nämnderna och de nya kommunalråden klubbas.
Därefter väntar en något märklig tidsperiod inom politiken. Samtidigt som de nya ledamöterna i kf har tillträtt och ett nytt styre eventuellt har utkristalliserats kommer nuvarande ks, med ordförande Niklas Borg (M), att fortsätta sitt arbete fram till årsskiftet. Först därefter tillträder det nya styret.
– Det är så spelreglerna ser ut. Det var likadant förra gången då vi bildade alliansstyret och var klara med det den 15 oktober. Då hade vi två och en halv månad där vi hade en ny mandatfördelning i kf och det nya styret var klart samtidigt som vi fortsatte att sitta i opposition i nämnder och kommunstyrelsen, säger Niklas Borg och fortsätter:
– Det blir en lite speciell övergångsperiod, men om vi hamnar i ett läge där vi är i opposition nästa mandatperiod och jag inte fortsätter som ks-ordförande kommer jag ändå fortsätta att agera för Linköpings bästa.
Mandatfördelningen i kf baseras på Linköpingsbornas röster men när det gäller ks och nämnder, som till exempel samhällsbyggnadsnämnden, så är det andra fördelningsmodeller som gäller. Enligt Niklas Borg är det just nu fyra partier som av egen kraft inte lyckas att ta en plats här – nämligen Kristdemokraterna, Liberalerna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Däremot finns det något som kallas valteknisk samverkan. Om till exempel Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Linköpingslistan och Centerpartiet bestämmer sig för att styra tillsammans baseras tilldelningen, av platser i nämnder och styrelser, på deras gemensamma mandat i kf. Därefter förhandlar partierna själva om vilket parti som får vilka platser och uppdrag. Oppositionen, med i det här fallet till exempel Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna, kan ingå liknande samarbeten och därigenom ingå i styrelser och nämnder.
Även om Linköpings nya styre har möjlighet att väljas 25 oktober tror Niklas Borg (M) att förhandlingarna riskerar att dra ut på tiden.
– Efter förra valet var vi i Alliansen överens efter bara några dagar om att vi skulle sätta oss ned och förhandla om politiken. Det är ju betydligt svårare den här gången. Dels finns det inget helt naturligt styre och jag tror också att förhandlingarna kommer att bli besvärligare då styret, oavsett om det är vi eller Socialdemokraterna som leder det, behöver innehålla partier som står längre ifrån varandra rent ideologiskt, säger Niklas Borg.