Liberalerna har suttit vid makten i Linköping under stora delar av 2000-talet. "Vi har gjort mycket satsningar men ser att vi måste göra mer. Jag ser framförallt att vi måste göra mer för eleverna som hoppar av skolan. Om inte så låser vi in dem i ett utanförskap", säger Åsa Wennergren.
Med bara några veckor kvar till valdagen har Linköpingspartierna höjt upp tempot. Valmanifesten, vallöftena och förslagen avlöser nu varandra – varje dag. När Liberalernas toppkandidater Johan Thorén, Åsa Wennergren och Susanna Kellgren Lundberg, under tisdagen, slog sig ned på Birgittaskolans innergård i centrala Linköping låg huvudfokuset på skola och utbildning.
– Det är vi som är skolpartiet. Varför då frågar ni? Jo, för att vi vet att nyckeln är en bra skola. Om vi vill lösa integrationen, att alla elever ska känna sig trygga och förhindra att våra ungdomar hamnar i kriminalitet så finns det faktiskt ingen bättre åtgärd än en riktigt bra skola, inledde förstanamnet och bildningsnämndens nuvarande ordförande Åsa Wennergren.
Partiet vill, i skolområdet, öka bemanningen på förskolan så att personalen ska få mer tid för varje barn. L vill också, som de tidigare har nämnt, möjliggöra särskilda undervisningsgrupper för stökiga elever och elever med särskilda behov. Att permanenta satsningen på heltidsmentorer är ett annat vallöfte.
Något som meddelades under tisdagen var partiets vilja att inrätta en ny undervisningsform. Det som kallas "second chance school".
– Vi har ett kommunalt aktivitetsansvar för elever som av olika anledningar inte finns inom gymnasieskolan. Vår organisation är ansvarig för att söka upp de här eleverna och erbjuda dem andra möjligheter – oftast en återgång till gymnasiet. Det är inte alltid så lyckat, eleverna har redan känt att de inte vill gå på gymnasiet, och personalen som jobbar med de här frågorna menar att de inte har någon bra verktygslåda i dag, säger Åsa Wennergren och fortsätter:
– Därför vill vi inrätta en second chance school.
Undervisningsformen är till för elever som har hoppat av gymnasiet och upplägget kan variera. Ett krav är att varje elev har en individuell plan och att det finns möjlighet till yrkesprogram kombinerat med praktik. Rent fysiskt föreslår L att skolan kan bli en del av exempelvis Birgittaskolan eller Anders Ljungstedts gymnasium.
Johan Thorén berättar att Liberalerna vill att Linköpings kommun ska inkludera "social hänsyn" i sina upphandlingar. "Vid byggnadsentreprenad eller såna upphandlingar går det att koppla kravet till att ett antal personer som är långtidsarbetslösa ska kunna komma in som lärlingar", säger han.
Och man får bara hoppas att de här eleverna nappar på möjligheten?
– Ja, och det är många som har gjort i Norrköping där möjligheten finns. Många av de här eleverna har en ryggsäck som är tung att bära och rena studier är kanske inte alltid det bästa för dem, svarar Åsa Wennergren.
När det kommer till finansieringen, av samtliga förslag, säger Åsa Wennergren så här:
– Det pratas mycket, från vissa håll, om en högre utdelning från bolagen. Det ser vi inte som en stor framgång med tanke på de investeringar vi står inför. Tekniska verken står inför stora miljöinvesteringar. Det vi ser är en omfördelning mellan förvaltning och verksamheter. Vi har under lång tid byggt upp en stor förvaltningsbyråkrati.
Inför ett lex Lotta-hus där brottsoffer kan få ett samlat stöd från alla relevanta myndigheter. Det meddelar Susanna Kellgren Lundberg (L) som ett vallöfte.
Socialdemokraternas Jonatan Hermansson har varit vice ordförande i bildningsnämnden under den gångna mandatperioden. Han kommenterar L:s förslag om en second chance school så här:
– Jag kan inte se något negativt med förslaget men har vi ju haft ett liberalt styre i bildningsnämnden i 16 år och då kan man ju undra vad som har hindrat dem att göra det här tidigare.
– Linköping har inte jobbat tillräckligt bra med de elever som faller under det kommunala aktivitetsansvaret. Varje extra insats för att fånga upp dem är positivt, det är bara synd att man inte har gjort mer, fortsätter Jonatan Hermansson.