Per fick närkontakt – med otäcka ormen: "Undrade om den var sjuk"

Per Lindroth är van vid att fota ormar vid Rosenkällasjön utanför Linköping, men den här gången blev han lite ställd. På en spång låg en snok med helt blå ögon. 

– Den verkade se dåligt eftersom den inte rörde sig när jag kom närmare. Jag var nog bara någon decimeter från ormen när jag tog bilderna, berättar Per Lindroth.

Vad var din första tanke?

– Att det här kommer bli bra bilder. Det är ju den blå färgen på ögonen som gör bilden.

Har du varit med om något liknande tidigare?

– Möjligt att jag har sett det någon gång, men inte så här nära. Man undrade om det var någon sjukdom, säger Per Lindroth.

Snoken ser dåligt när den ömsar skinn. Per Lindroth kunde komma mycket nära ormen när han fotograferade.

Foto: Per Lindroth

Förklaringen till de blåa ögonen är att ormen precis håller på att ömsa skinn. Andreas Nord är forskare vid Lunds universitet och skriver på bloggen "Fråga en biolog": 

"En stund innan den gamla huden lossnar blir ormen lite matt, och ögonen får en blåaktig eller mjölkvit färg. Det beror på att det byggs upp ett lager av vätska mellan den gamla och nya huden. Det syns allra tydligast på ögonen. Föga förvånande ser ormen inte lika bra under den här tiden".

– Jag är intresserad av naturfotografi, och såna här motiv stannar man upp för, säger Per Lindroth.

Vid Rosenkälladämmet, och framför allt på spången ut mot gömslet, finns det gott om snokar.

– Jag har fotat ett 50-tal samtidigt där, säger Per Lindroth.

Snokens blåa ögon syns tydligt och ger ett annorlunda intryck.

Foto: Per Lindroth