"Om man tittar på den undersökning som vi har gjort så tyder resultatet på att problemen är omfattande", säger Carolina Andersson och förklarar att en ungefär en fjärdedel av skolans 80 medarbetare har fått symtom av olika grad.
Skolans rektor Carolina Andersson står på den snötäckta skolgården. Här spenderar cirka 400 elever, från förskoleklass till årskurs sex, sin vardag tillsammans med en personalstyrka på cirka 80 personer. Under många år har skolan, som stod klar på 1970-talet, tampats med en dålig inomhusmiljö. Redan 2015 genomförde fastighetsägaren Lejonfastigheter en rad undersökningar av byggnaden utan att hitta en uppenbar orsak. I våras blev situationen akut.
– Det som hände under våren var att personalgruppens upplevelser av en otillräcklig inomhusmiljö eskalerade. I dialog med skyddsombud och personal initierade vi därför en undersökning och kopplade in företagshälsovården, säger Carolina Andersson, som har varit rektor på skolan sedan hösten 2020.
– Om man tittar på undersökningen så tyder resultatet på att det är ett utbrett problem. Det är ungefär en fjärdedel av medarbetarna som har problem men där graden av symtom givetvis varierar och ser olika ut, fortsätter hon.
Orsaken till symtomen är, enligt Carolina Andersson och företagshälsovårdens kartläggning, en bristande ventilation – men riktigt så enkelt verkar det inte vara. Låt oss återkomma till det lite senare.
Sedan våren är ett klassrum och ett grupprum, där problemen har varit stora, avstängda på skolan. Även andra åtgärder har vidtagits.
– Vi har en tanke kring hur vi disponerar lokalerna, att vi sprider ut oss på ett klokt sätt, så att vi inte är jättemånga nära varandra i lokalerna. Då fungerar ventilationen bättre, säger Carolina Andersson.
Hur har arbetsmiljöproblemen påverkat verksamheten?
– Som rektor, med arbetsmiljöansvaret, så är prio ett alltid att medarbetare och elever ska ha en så god arbetsmiljö som möjligt. Det är klart att en inomhusmiljöproblematik påverkar. Vi går till jobbet för att skapa bra undervisning – då ska man inte behöva uppleva det här.
Har du varit med om något liknande som rektor?
– Nej det har jag inte. Inte i den här omfattningen.
Ett av skolans klassrum är stängt sedan i våras. "De åtgärder som vi som verksamhet har kunnat göra har vi gjort", säger rektorn Carolina Andersson.
Veronica Riddarsporre och Caroline Malm, som båda har jobbat på skolan länge, är skyddsombud. Tillsammans beskriver de en situation där kollegor, men också de själva, i vissa fall upplever allvarliga symtom.
– Personal kommer till skolan och mår bra och helt plötsligt får de sjukdomssymtom som de inte hade hemma. Man blir hes, får kliande ögon, får utslag och svårt att andas. Man blir trött, får huvudvärk och en allmän sjukdomskänsla. Det har lett till sjukskrivningar och att vissa i personalen har behövt att vara hemma, säger Veronica Riddarsporre.
– En del medarbetare har inte ens kunnat vara i vissa rum för att de har fått andnöd. Jag själv får allergiska utslag i ansiktet som blir bättre när jag är hemma, fyller Caroline Malm i.
Skyddsombuden delar bilden av att ventilationen är ett stort problem – men menar samtidigt att orsaken till personalens symtom inte är helt fastställd. Denna bild delas av den kommunala hyresvärden Lejonfastigheter.
– Våra rektorer har verkligen försökt att lösa situationen och Lejonfastigheter har, under många år, kommit och genomfört mätningar när vi har påtalat problemen. Men aldrig har man kommit till botten med vad orsaken är, säger Veronica Riddarsporre.
– Vi känner en frustration över att inte kunna hjälpa våra kollegor – och att allting har tagit så fruktansvärt lång tid. Det har varit tal om ombyggnation i minst tio år men det har hela tiden skjutits upp. Ibland har man funderat om vår skola verkligen är lika mycket värd.
Erik Styrenius, fastighetschef på fastighetsägaren Lejonfastigheter, förklarar att det har varit svårt att hitta orsaken till arbetsmiljöproblemen. "Ventilationen är inte bra, men den ger inte ensamt upphov till klåda eller allergier", säger han.
På Lejonfastigheter är Erik Styrenius fastighetschef. Hans redogör en bild av situationen på Rosendalsskolan där den kommunala fastighetsvärden, med ljus och lykta, har letat efter orsaken till personalens symtom. Utan framgång.
– Vi tar alltid sånt här på stort allvar och vi har gjort massor av olika provtagningar för att se om det till exempel finns fukt eller något lim som inte är bra – men inget prov har visat att det finns något påtagligt i huset. Ventilationen och luftomsättningen är inte bra, det håller vi på att åtgärda, men det ger aldrig ensamt upphov till klåda eller allergiska besvär, säger han.
Fastighetschefen menar också att ventilationen inte kan förklara varför allt fler i personalen började att få symtom i våras.
– Det som ger oss huvudbry är de bekymmer som inte kan härledas till ventilationen. Där kan vi inte hitta någon förklaring i byggnaden – och man kan ju inte börja att bygga om på måfå, säger Erik Styrenius.
Rosendalsskolan kommer att byggas om under 2023. Byggprojektet inleds om cirka fem månader och spaden planeras att sättas i jorden under nästa höst.
I november beslutade Linköpings kommun att teckna ett nytt hyresavtal med Lejonfastigheter gällande Rosendalsskolan. Den nya årshyran höjs med över två miljoner kronor då överenskommelsen innefattar en stor ombyggnation. Byggprojektet har varit på gång under lång tid men har skjutits fram av flera orsaker. Nedläggningen av Skäggetorpsskolans högstadium, och den omorganisation av skolorna i stadsdelen som följde därefter, är en av dem.
Kommer ombyggnationen att lösa inomhusproblematiken?
– Att vi bygger ett nytt ventilationssystem hoppas vi ska göra en stor förändring och sen hoppas vi förstås att vi lyckas hitta en orsak till symtomen när vi bygger om. Samtidigt är det väldigt abstrakt att jobba med sånt här och det kan finnas en mängd olika faktorer. Vi måste bland annat utesluta att det inte handlar om det rengöringsmedel som används vid städningen, säger Erik Styrenius.
– Med det sagt kommer ombyggnationen att skapa ett bättre arbetsklimat och en bättre arbetsmiljö, som känns mer modern och fräsch, totalt sett. Lokalerna anpassas till dagens pedagogik, fortsätter han.
På Rosendalsskolan går cirka 400 elever från förskoleklass till årskurs sex. Personalen består av cirka 80 medarbetare.
Såväl rektorn Carolina Andersson som skyddsombuden på Rosendalsskolan upplever att det har tagit lång tid att få till stånd en ombyggnation och komma till bukt med arbetsmiljöproblemen.
– Vi får vänta på provsvar och olika typer av beslut innan någonting händer. Man tycker att det borde kunna gå snabbare, säger skyddsombudet Veronica Riddarsporre.
Erik Styrenius igen:
– Vi har en jätteförståelse för att man tycker att det tar lång tid. När man vistas i en lokal vill man ju helst att någon ska dyka upp nästa veckan med ett ventilationsaggregat under armen, men tyvärr är det inte så enkelt.
– Först måste man projektera och konstruera hur anläggningen ska se ut och så måste man få fram material och entreprenörer som kan göra jobbet. Även om vi har haft högsta prioritet på det här så tar det en stund att få hjulen att snurra, fortsätter han.
Erik Östman (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, medger att beslutet om en ombyggnation, "med blicken i backspegeln", borde ha tagits tidigare.
Men varför har det tagit så lång tid då?
– Det är förmodligen två saker. Det ena är pandemisituationen som har kastat om allting som vi har gjort under förra mandatperioden. Parallellt med det har vi avvecklingen av högstadiet på Skäggetorpskolan. Samtidigt kan jag bara tala för den mandatperiod som jag själv har suttit i nämnden, säger han.
Rektor Carolina Andersson förstår att lokalfrågan är komplex men hon tycker ändå att det har dröjt med åtgärder och ett beslut om ombyggnation.
Men med så omfattande arbetsmiljöproblem, har det aldrig varit aktuellt att stänga/flytta verksamheten?
– Politiken kommer oftast in sist. Det är i första hand en dialog mellan skolledning och förvaltning, så den frågan bör du ta med förvaltningen, säger Erik Östman.
När vi ställer frågan till Christel Horsak, avdelningschef med ansvar för grundskolan i Linköping, svarar hon så här:
– Vi är inte lokalexperter utan har att förhålla oss till de besked vi får om lokalerna och de prover som tas. Som det ser nu har vi fått information om att det är okej att vara i lokalerna.
– Ända sedan vi fick signalen om att personal hade reagerat kraftigt i lokalerna har det varit ett intensivt arbete. Det har varit en lång process, jag uppfattar att det ofta blir så vid lokalutredningar, men hoppet är förstås att ombyggnationen ska lösa problemen, fortsätter Christel Horsak.
Erik Östman (M), ordförande för barn- och ungdomsnämnden, menar att pandemin samt nedläggningen av Skäggetorpskolans högstadium har gjort att ombyggnationen av Rosendalsskolan har skjutits fram.
Redan i dag har arbetet med skolans nya ventilation påbörjats men när det gäller själva ombyggnationen är planen att spaden sätts i jorden under nästa höst. Skyddsombudet Veronica Riddarsporre vågar fortfarande inte hoppas för mycket.
– Jag tror på det när jag ser det, och när vi har fått se hur allting kommer att bli, säger hon och fortsätter:
– Vi har varit på gång att göra en anmälan till Arbetsmiljöverket – men vi har varit tålmodiga. Nu hoppas vi att ombyggnationen ska lösa mycket – men vi vet ju fortfarande inte om det kommer att lösa allt.