På bara två veckor skedde fem skottlossningar i Södertälje i slutet av september och i början av oktober.
– Det har varit hemskt. Så mörkt. Som en krigszon, säger den förre basketprofilen från Linköping när hon beskriver de senaste veckorna i Södertälje dit hon flyttade 2011.
I slutet av september och i början av oktober skakades den sörmländska staden av fem gängrelaterade skottlossningar, flera med dödlig utgång.
– Det har spridit stor rädsla och otroligt mycket sorg.
För två år sedan var hon med och startade föreningen Lebi Skol IF i Södertälje. Lebi betyder hjärta, eller kärlek, på syrianska och assyriska. Syftet med föreningen är att fånga upp barn och ungdomar som har svårt att nås av det traditionella svenska föreningslivet.
– Jag har själv föräldrar med utländsk bakgrund och vi har gjort en integrationsresa, så jag har en expertis. Och med min bakgrund inom basket och föreningslivet så visste jag hur jag skulle gå till väga, säger Petra Jacob som växte upp i Lambohov och spelade basket i både Linköping och Norrköping.
På två år har föreningen vuxit till att omfatta 250 barn och 50 ungdomsledare.
– Vi har fått in dem i ett sammanhang där de får en tillhörighet och positiva förebilder. På de här två åren har vi redan sett stor effekt på hur de beter sig som varandra.
Föreningen har bland annat verksamhet i stadsdelen Ronna, där tre av skottlossningarna har skett.
– När barnen är hos oss är de glada och har mycket energi. Men när de går ut ur hallen och ska gå hem är det osäkert. De yngsta barnen förstår inte magnituden, men en del barn har sett killar med skyddsväst och pistoler. De har blivit traumatiserade.
Petra Jacob på en basketplan i Lambohov 2003.
Situationen i Södertälje påminner om den våldsvåg som drabbat Linköping de senaste åren.
– Jag har följt händelserna i Linköping och är ofta där och hälsar på. Det är en liknande situation, men det har känts ännu mer hänsynslöst här.
Vad tror du är viktigast för att bryta den här utvecklingen?
– Föräldraansvar, man måste kräva mer av föräldrar. Att de har koll på var sina barn är på kvällarna. Men också att skapa plattformer där barnen kan vara efter skoltid. Det förebyggande arbetet är viktigast och måste få högre prioritet. Det kostar mycket pengar men det är värt det på lång sikt.
Har du hopp eller känns det hopplöst?
– Jag har jättemycket hopp. De goda krafterna är större än de onda. Det finns så mycket positivt i varje utsatt område i alla städer. Det finns så stor potential.