Videon är inte längre tillgänglig
Alkohol är vanligare än droger i trafiken och alkometern ger polisen möjlighet att testa stora mängder förare – runt 100 000 om året i Östergötland. För droger finns ingen motsvarande, snabb testmetod.
Ändå sätter polisen dit lika många drograttfyllerister som "vanliga" rattfyllerister. Det är resultatet av en medveten strategi.
– Vi har blivit offensivare. Ser vi en bilist som tidigare gjort sig skyldig till narkotikainnehav och drograttfylleri så stoppar vi den för kontroll, säger Lars-Jonney Jonsson vid trafikpolisen i Östergötland.
Blodprov kräver misstanke
För att testa en förare för drograttfylla behövs ett blodprov och då krävs misstanke om brott.
– Vi måste bygga upp en misstanke under samtalet med föraren. Det handlar om beteende och andra tecken. Om föraren har en bakgrund med missbruk och trafikförseelser så stärker det ju misstanken.
Det har gjorts försök med salivprov som smidigt skulle kunna avslöja om en förare är påverkad av droger.
– Metoden infördes i Norge, men lades ner. Tillförlitligheten var för dålig. Testet tog dessutom för lång tid, 6–8 minuter, så det blev nästan som ett litet frihetsberövande. Men om de här testen kan förbättras så vore det ett fantastiskt instrument för oss, säger Lars-Jonney.
Kan beslagta bilen
Återfallsfrekvensen är hög bland drogmissbrukande bilister och ofta sitter de snart bakom ratten igen. Sedan i fjol har polisen större möjlighet att beslagta bilen.
– Den möjligheten utnyttjar vi. Vi har beslagtagit fler bilar sedan lagen ändrades och vi kan bli ännu bättre på det. Sedan är det tingsrätten som ska förverka bilen, så det gäller att det fungerar i hela kedjan, säger Lars-Jonney.
Att plocka bort bilen ser han som det effektivaste vapnet mot drograttfyllerister.
– Visst, ofta kan de skaffa en ny skrotbil ganska snabbt. Men vi ska försvåra för dem så mycket det bara går. Det ska vara jobbigt att vara kriminell.
Hårdare straff skulle fungera avskräckande, tror Lars-Jonney.
– Framför allt att hela straffskalan används, inte bara den nedre delen av den. Man sätter sig ju faktiskt i ett mordvapen när man kör påverkad.
Rattfylleriet minskar
Ungefär var fjärde dödsolycka i trafiken är alkohol- eller drogrelaterad. Men enligt statistiken är rattfylleri en företeelse som sakta men säkert minskar. Lars-Jonney Jonsson tror att det framför allt handlar om förändrade attityder.
– När jag började som trafikpolis stötte man på förare som påstod att de körde bättre med sprit i kroppen. Det hör man inte längre. Rattfylleri har blivit ett skambelagt brott.
En av 500 förare beräknas vara påverkad av alkohol. Av förare som omkommer i trafiken är mer än var femte, 21,8 procent, berusad. Hos 6,1 av de omkomna förarna procent påvisas droger – framför allt amfetamin, cannabis och kokain – och hos 8,3 procent narkotikaklassade läkemedel.