Psykiatriläkaren: ”Jag ligger vaken på nätterna”

Psykiatriläkaren Cecilia Fredlund är sammanbiten och tydlig när hon förklarar det stora felet med neddragningen i psykiatrin:
– Om man tar bort alla kuratorer och psykoterapeuter fungerar inte vården. För det är ju samtalsstöd som ÄR vården. 
Sedan brister rösten och hon berättar att den etiska stressen gett henne fysiska stressymptom.
– Vi har patienter som har dött. 

”På dagarna, på jobbet, har jag svårt att fokusera och minnas. Det är helt klart stressymptom”, sa psykiatrinläkaren Cecilia Fredlund när bemanningsstoppet slog som hårdast.

”På dagarna, på jobbet, har jag svårt att fokusera och minnas. Det är helt klart stressymptom”, sa psykiatrinläkaren Cecilia Fredlund när bemanningsstoppet slog som hårdast.

Foto: Tina Enström

Linköping2025-06-24 19:00

Första samtalet, en vinterdag i februari, är ett videosamtal och ingen formell intervju och Cecilia Fredlund berättar ofiltrerat, rakt ur hjärtat.

– Jag ligger vaken på nätterna, kan inte sova. På dagarna, på jobbet, har jag svårt att fokusera och minnas. Det är helt klart stressymptom.

Samma stressymptom ser hon hos sina kollegor. Och när någon blir sjukskriven – för stress – blir den personen inte ersatt. 

 – Just nu har vi bara en kuratorstjänst i hela öppenvården. Resten är sjukskrivna. Och på beroendemottagningen har man inte ens en kurator. Hur fan ska man kunna jobba med beroendevård när man inte ens har en kurator?

Hennes röst spricker när vi frågar hur det känns att jobba i den här situationen.

– Det är den etiska stressen som är svårast. När vi träffades och gick igenom patientärenden nyligen gjorde vi fyra avvikelser samma vecka. Det handlade om patienter som vi inte kunde ge suicidprevention.

Eftersom sjukskrivna och lediga kollegor inte får ersättas får det på vissa avdelningar absurda konsekvenser.

– Det har lett till att man har fler kuratorer på kirurgen än på psykiatrin. 

”Varje vecka konstaterar vi att vi inte har resurser att erbjuda uppföljning till patienter som behöver det, till exempel vid suicidprevention”, säger psykiatrinläkaren Cecilia Fredlund.
”Varje vecka konstaterar vi att vi inte har resurser att erbjuda uppföljning till patienter som behöver det, till exempel vid suicidprevention”, säger psykiatrinläkaren Cecilia Fredlund.

När vi långt senare ses på hennes rum är hon samlad och formell. För att vi ska förstå visar hon sitt schema, en vanlig måndag.

– På morgonen har jag administration en halvtimme.

På den tiden behöver hon gå igenom ungefär 20 akuta ärenden – patienter som behöver bedömningar och hjälp. 

– Jag behöver också läsa min mejl, det kommer jag förmodligen inte att hinna, säger hon och låter muspekaren löpa över schemat.

Sedan kommer första patienten. Det handlar om sjukskrivning. Eftersom det inte finns någon rehabsamordnare, och är ont om arbetsterapeuter, ska Cecilia inte bara klara av de vanliga "läkargrejerna" utan också göra en rehabiliteringsplan. 

– När patienten har gått har jag kanske tio minuter kvar att diktera innan nästa patient kommer.

Hon tittar upp från skärmen och förklarar med emfas att hon gillar att jobba. Gillar när det är fartfyllt och händer saker.

– Men... Det som jag oroar mig för är ju: Kommer mina patienter att få den hjälp de behöver? 

Psykiatriläkaren Cecilia Fredlund: ”Det som jag oroar mig för är ju: Kommer mina patienter att få den hjälp de behöver?”
Psykiatriläkaren Cecilia Fredlund: ”Det som jag oroar mig för är ju: Kommer mina patienter att få den hjälp de behöver?”

Tillbaka till schemat. På eftermiddagen är det behandlingskonferens, alltså när personalen samlas och går igenom patientärenden. Mellan 10 och 20 patienter ska diskuteras.

– Varje vecka konstaterar vi att vi inte har resurser att erbjuda uppföljning till patienter som behöver det, till exempel vid suicidprevention. 

Det handlar alltså om patienter som har varit inlagda för att de försökt ta sitt liv. De ska egentligen följas upp veckovis för att kontrollera att de inte försämras och för att följa upp suicidtankar.

– Men där har vi inte personer för att kunna erbjuda stöd.

På måndagens schema fortsätter dagen med att gå igenom väntelistan för traumamottagningen. Där finns ungefär 80 patienter som väntar på behandling. 

– Det vi framför allt inte kan göra nu, det är att ge teambehandling, konstaterar Cecilia Fredlund.

”Vi är oroliga för att hela öppenvården ska kollapsa”, säger psykiatrinläkaren Cecilia Fredlund.
”Vi är oroliga för att hela öppenvården ska kollapsa”, säger psykiatrinläkaren Cecilia Fredlund.

På medicinska vårdavdelningar jobbar man annorlunda, förklarar hon. Där kan läkare och sjuksköterskor behandla patienterna, även om de saknar tillgång till en kurator. Men i psykiatrin behövs teamet. Samtalsstöd är ju själva behandlingen.

– På pappret ser det ut som vi har personer som kan ge samtalsstöd. Men i det dagliga arbetet är vi väldigt få personer eftersom vi inte får ersätta de som är sjukskrivna eller föräldralediga. Som det är nu har man bättre resurser för stödsamtal på vårdcentralerna än hos oss.

Att inte kunna ge samtalsstöd på psykiatriska kliniken jämför hon med att inte kunna ge antibiotika på infektionskliniken.

– Nu är läget extremt. Det här är inte bara lite oro, utan vi är oroliga för att hela öppenvården ska kollapsa. Vi kan ju inte ens följa upp patienter som har varit inlagda för suicidförsök!

Har du egna erfarenheter? Jobbar du inom psykiatrin? Hör av dig till reportrarna tina.enstrom@corren.se eller jasmine.hubinette@corren.se. Eller tipsa anonymt via vår krypterade tipstjänst Newsleaks

DEL 1: Brytpunkten i psykiatrin: ”Vi kan inte hjälpa dig”

DEL 3: Ansvariga: Fler kommer avvisas från specialistpsykiatrin

I verkligheten

För att förstå hur anställningsstoppet har slagit ber vi psykiatriska kliniken redovisa hur många som jobbar med ”paramedicin”, det vill säga psykologer, psykoterapeuter och kuratorer och andra som inte är läkare och sjuksköterskor. 

Skillnaden mellan antalet tjänster på pappret och i verkligheten är stora, precis som Cecilia Fredlund och henne kollegor vittnar om. 

Här är några exempel:

Öppenvårdsteam 1

På pappret 16,80 tjänster. I verkligheten 10,83.

Öppenvårdsteam 3

På pappret 6,5 tjänster. I verkligheten 2,85.

Öppenvårdsteam 4

På pappret 3 tjänster. I verkligheten 0,82.

Ätstörningsteamet

På pappret 3 tjänster. I verkligheten bara 0,56 tjänst.

Det senaste beskedet är att ytterligare 17 tjänster ska tas bort från psykiatriska kliniken (vuxenpsykiatrin) vilket framför allt drabbar: Kuratorer, skötare, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Alltså ännu fler av dem som ger annan vård än den medicinska.

På Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken ska 11 tjänster bort. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!