Förra veckan anordnades Seniordagen i Konsert & kongress i Linköping dÀr tusentals seniorer samlades för förelÀsningar och mingel. En av förelÀsningarna handlade om psykisk hÀlsa.
Elin FĂ€rnstrand, psykolog, och Emma HjĂ€lte, folkhĂ€lsovetare, vill göra personer mer medvetna om hur man kan göra för att upprĂ€tthĂ„lla en god psykisk hĂ€lsa. De jobbar med initiativet âABC för god psykisk hĂ€lsaâ som Region Ăstergötland stĂ„r bakom.
â Den Ă€ldre befolkningen kommer att öka och ser man till psykisk hĂ€lsa sĂ„ lider alltfler Ă€ldre av psykisk ohĂ€lsa. DĂ€rför Ă€r det viktigt att skapa förutsĂ€ttningar för ett hĂ€lsosamt Ă„ldrande, berĂ€ttar Emma HjĂ€lte.
Initiativet âABC för god psykisk hĂ€lsa" utgĂ„r frĂ„n tre punkter: Att göra nĂ„got aktivt, att göra nĂ„got tillsammans och att göra nĂ„got meningsfullt.
Varför fler Àldre mÄr dÄligt tror Elin FÀrnstrand beror pÄ flera olika faktorer.
â Det Ă€r vanligt att man tappar förmĂ„gor och blir begrĂ€nsad.
Emma HjÀlte instÀmmer:
â Det kan vara psykiskt pĂ„frestande att gĂ„ igenom stora saker i livet. Som att gĂ„ i pension eller förlora partner eller vĂ€nner.
Seniormottagningen i Linköping samarbetar med regionen kring "ABC för en god psykisk hÀlsa". Deras team bestÄr av fyra kuratorer som jobbar för att motverka mot den ofrivilliga ensamheten som en del Àldre hamnar i.
Anna Höglind Forsberg Àr en utav dem.
â Jag upplever att mĂ„nga Ă€ldre har tyckt att det Ă€r skambelagt och jobbigt att prata om psykisk ohĂ€lsa. Nu kĂ€nns det som att det Ă€r mer accepterat.
Vad ska man göra om man har Àldre i sin nÀrhet som mÄr dÄligt?
â Det kan vara bra att höra av sig. Det behöver inte vara nĂ„got stort, kanske bara ett sms sĂ„ man visar att man tĂ€nker pĂ„ dem. Man behöver kĂ€nna att man Ă€r en del av ett sammanhang, sĂ€ger Anna Höglind Forsberg.
Hur ska man göra om man möter motstÄnd och de Àldre inte vill ta emot hjÀlp?
â Jobba för acceptans. Man kan plantera ett frö, för acceptans kommer inte direkt.
Elin FÀrnstrand menar att det Àr bra att utforska motstÄndet och vad det Àr som gör att det finns.
â Men man fĂ„r ocksĂ„ visa respekt. Man fĂ„r ha en grĂ€nsdragning. Vi ska inte se pĂ„ Ă€ldre som att de alltid Ă€r behov av stöd, de Ă€r precis som alla andra.
Digitaliseringen, som fick extra fart under pandemin, betyder bÄde bra och dÄliga saker för de Àldre.
â Man har ju inte kontakt pĂ„ samma sĂ€tt som förut. ServicetjĂ€nster med mĂ€nsklig interaktion har ersatts med knapptryckningar pĂ„ mobilen. Men undersökningar visar att Ă€ldre var positivt instĂ€llda till den snabba digitaliseringen under pandemin, sĂ€ger Emma HjĂ€lte.
Elin FĂ€rnstrand lyfter upp fler positiva delar med teknikutvecklingen.
â Man kan hitta gemenskap i grupper pĂ„ Facebook eller andra forum.
MÄnga Àldre har inte hittat till internet Àn, och för dem blir det svÄrt att ta till sig initiativet frÄn regionen dÄ mycket sker digitalt. Under förelÀsningen hÀnvisar de till hemsidor som 1177.se/abc.
Hur ska ni nÄ dem som inte har internet och missar den hÀr informationen?
â Vi har spridit tryckt material till kommuner, vĂ„rdcentraler och föreningar och gjort postutskick till Ă€ldre, berĂ€ttar Elin FĂ€rnstrand.