Hos Folkhälsomyndigheten rapporteras det ofta om en stigande psykisk ohälsa hos unga. Anette Wickström, biträdande professor vid Tema Barn och forskarkollegan Sofia Kvist Lindholm vid institutionen för beteendevetenskap och lärande ville titta närmare på saken. De ställde sig frågan hur det kan vara så att man år efter år rapporterar om många psykosomatiska besvär hos unga, men samtidigt rapporterar att unga säger sig ha ett högt välbefinnande.
Nu visar deras studie att ungas vardagsproblem kanske inte alltid är ohälsa. Det är två tydliga teman som visat sig i de intervjuer forskarna genomfört med elever.
Det första, och kanske viktigaste enligt Anette Wickström, är hur man tolkar de symptom som eleverna säger att de har.
– När till exempel Kungliga Vetenskapsakademin summerade studier från 1980-talet fram till 2010, så såg man att det faktiskt var omöjligt att bekräfta en ökad psykisk ohälsa. Det var också svårt att säga motsatsen. Man ställde sig frågan vad ungdomarna lägger för betydelse i besvären de markerar. Man får statistik på vad ungdomarna fyller i, men man vet inte orsaken till varför de har kryssat till exempel magvärk. Är det för att man är orolig och nervös, eller är det för att man har mens, säger Anette Wickström.
I studien blev det tydligt för forskarna att många av ungdomarna som kände av oro, irritation, magvärk, nervositet och svårt att somna, samtidig sade att de mådde bra. De hade besvär just nu för att det var jobbigt med massa prov, just nu var jag nervös för jag skulle presentera inför klassen eller just nu låg jag vaken på kvällen för att jag funderade på den där killen i nian som jag försökte hälsa på.
– Det kom fram en mängd berättelser, som också handlade om kroppen. De hade till exempel legat vakna för att de hade druckit kaffe sent. Sedan var det många problem som hade med skolan att göra och även saker som hängde ihop med deras relationer. Vi tycker att det blir väldigt problematiskt om det tolkas som psykisk ohälsa. För allt det där är ju saker som också skapar mening för ungdomarna. Deras liv består till viss del av att hantera kroppen, skolan och relationerna. Det blir också knepigt om vi signalerar att alla känslor av oro och irritation är något man måste bli av med, säger Anette Wickström.
Det andra fyndet i studien var att en grupp elever verkligen tampades med väldigt svåra problem i sitt liv.
– De berättelserna blev oerhört starka, och gav oss bilden av att de här ungdomarnas reaktioner som huvudvärk, ont i magen och svårt att sova var förståeliga. Jag brukar förklara det med att det är rimliga reaktioner på en orimlig situation, säger Anette Wickström.
41 elever har intervjuats för studien och forskarna pratade med eleverna i 45 minuter till en och en halv timme. Alla elever intervjuades två gånger, andra gången i grupp.
– Vår metod bygger på att skapa förtroende. Man märker att i början av intervjun kanske eleven berättar lite grann, sedan mot slutet kommer nya sidor fram av problemet. Det gör att vi kan få en väldigt djup förståelse av vad deras besvär handlar om. Jag tror att vi skulle finna de två huvudteman som vi ser i vår studie på de flesta skolor i Sverige. Vi var i tre olika klasser och på två skolor med olika upptagningsområden när det gäller socioekonomiska grupper, säger Anette Wickström.