Vår stad
I slutet av 1945, när andra världskriget var över, presenterade Saab två nya civila flygplan. Det var dels passagerarplanet Saab Scandia, dels rese- och sportflygplanet Saab Safir. Båda planen förmodades finna köpare eftersom freden spåddes skapa en betydande reslust.
Scandia, som kunde ta upp till 32 passagerare, var det största flygplanet som dittills konstruerats och byggts i Sverige. Enligt reklamen var planets driftskostnader låga och dess säkerhet på toppen av vad som då kunde åstadkommas. Vidare framhöll Saab att passagernas komfort vara mycket god.
Den första provflygningen med Scandia skedde den 16 november 1946 med Saabs legendariske provflygare Claes Smith vid spakarna. Corren skrev att det eleganta planet väckte betydande uppmärksamhet bland lördagshandlande Linköpingsbor. Smith berömde den komfort som erbjöds piloten, väsensskild från förhållandena i de militära flygplanen. Smith menade också att i sin storleksklass var Scandia världens bästa plan.
Corren skrev att omsorgen om säkerheten även inkluderade att piloterna såväl hade sköna säten som gott om utrymme för sina fötter. Svenska Dagbladet skrev att under den rådande pappersransoneringen fanns inte spaltutrymme nog att redovisa planets alla intressanta detaljer.
Scandia gjorde en demonstrationsturné genom Europa, Afrika, Nord- och Sydamerika. Då blev många åskådare förskräckta när kaptenen vid starten endast använde den ena motorn. Avsikten var att visa att Scandia kunde lyfta säkert även om bara en motor fungerade.
I juni 1950, bara en dryg vecka före Koreakrigets utbrott, levererades den första av tio beställda Scandior till Brasilien. Med en besättning med både svenskar och brasilianare flögs planet från Linköping till Rio de Janeiro. Brasilianarna hade dessförinnan under fyra veckor utbildats av Saabs personal i handhavandet av planet.
Efter Koreakrigets utbrott kom Flygvapnet att kräva att Saab skulle koncentrera sin kapacitet på den militär produkten. Efter att ha erhållit ett statligt skadestånd överlät Saab redan 1951 tillverkningen av Scandia till det holländska Fokker.
Saabs presschef Arne Krabbe skrev att förutsättningen för den snabba omställningen till militärproduktion var att företaget tack vare de första efterkrigsårens civila projekt kunnat behålla såväl sina erfarna ingenjörer som sina kunniga arbetare.
Källa: Gunnar Samuelsson: Drömmen om Saab Scandia; stencil i Stiftsbiblioteket.