Riva har en smått elegant prägel med mörkt golv, omslutande, höga soffor i lokalen och en upphöjd fönsteravdelning med utsikt mot folklivet på Ågatan. Vi avvaktar lydigt vid entrén där gästerna uppmanas vänta tills servisen kommer och anvisar plats. Det gör den snabbt och vi får på begäran ett fönsterbord där drycker redan står framdukade tillsammans med en medioker, bladig sallad i skål.
Menyn, som enligt servitrisen ändras en gång i månaden, erbjuder sex alternativ, varav ett vegetariskt. Tre är av husmantyp.
Strömming med stompat potatismos och rårörda lingon är en generös portion. Två rejäla strömmingsfiléer och en stor portion mos. Dessvärre märks inget av "stompningen". Det som serveras är en slät potatispuré med några små potatisbitar i. Men smaken är det inget fel på. Fisken har något omisskännligt industripanerat över sig, men också den smakar bra. Hela anrättningen får godkänt.
Pannbiffen är vitpepparstark, lagom saftig och stor, och serveras med mjukstekt lök, skysås och lingon. Helheten är välsmakande.
I en djup vit tallrik med stor vidd serveras en snygg fiskgryta med såsvarma potatishalvor, lagom med laxtärningar och små torskbitar.
Runt halva tallrikskanten draperar sig ett stim skalade burkräkor, ett gäng lagom tuggkokta morotsbitar samt en klick med härligt fet och klart saffranskrämig aioli.
En smakrik och bra soppa som balanserar på gränsen till prisvärd för 95 enkronor.
Pasta med kyckling är en stor portion, på gränsen till välkokt, pasta med god, röd pesto, några filébitar och hyvlad, smaklös parmesan. Blek rätt i alla bemärkelser förutom peston.
Ett litet plus för flaskan med bubblande och hyfsat kylt vatten och den kryddade färskosten som med bra rumstemperatur är lätt att kladda ut i ett tjockt lager på brödet.
Visst är det trevligt att luncha på Riva men prisnivån ligger snäppet över nivån på det som serveras, tyvärr. Sänk minst en tia så kommer vi oftare.