Upptäckten försenar tillfälligt färdigställandet av en ny pendelparkering i området. Parkeringsbolaget Dukaten har idag 160 p-platser i kvarteret Pelargonien. Ett 40-tal av dessa är förhyrda. De ska flyttas till ett nytt område i kvarteret, där en av de rivna fastigheterna legat. Samtidigt utökas antalet förhyrda p-platser till ett 70-tal.
– De som hyr p-platser skulle ha flyttat till det nya området från och med september. Nu skjuter vi på flytten till november av säkerhetsskäl. Det handlar inte om några farliga föroreningar, men de måste tas om hand på rätt sätt och hur avgör miljökontoret, säger Matts Skeppstedt, affärsutvecklare på Dukaten.
Totalt planeras för 200 p-platser i kvarteret Pelargonien. Området arrenderar Dukaten av markägaren Resmex, även det ett kommunalt bolag.
Förorenat fyllnadsmaterial
De båda byggnaderna har rivits under våren. I kvarteret fanns tidigare verksamheter som tryckeri, mekanisk verkstad och kemtvätt. Miljökontoret är tillsynsmyndighet och konstaterar att föroreningarna inte har funnits under byggnaderna. Tungmetaller som bly zink och koppar är koncentrerade till fyllnadsmassor som legat under hårdgjord yta framför ett av husen.
– Föroreningarna går inte att härleda till verksamheter som funnits här. Inga klorerade kolväten som skulle kunna kopplas till kemtvätten har hittats i området, säger miljöskyddsinspektör Malin Johansson.
Ingen sanering av marken
Tungmetallerna överskrider Naturvårdsverkets krav för ”mindre känslig markanvändning”, som gäller för industriändamål, parkeringar och annan mark som inte ska bebyggas med bostäder.
Hur ska föroreningarna tas om hand?
– Vi har enats om att låta föroreningarna ligga kvar i marken, eftersom det är oklart hur markanvändningen blir längre fram i samband med tillkomsten av Ostlänken. Att göra en sanering nu och lägga dit rena massor som kanske ändå måste tas bort vid en exploatering vore ingen bra lösning, säger Malin Johansson.
Miljökontoret ställer dock en del krav för att området ska vara säkert även utan sanering. Ytan måste täckas över så att det inte är någon risk för direktkontakt med föroreningarna. Ett kontrollprogram ska hålla koll på att föroreningarna inte sprids och det blir restriktioner mot att gräva eller bygga utan att först kontakta tillsynsmyndigheten.