Robot ska lära sig prata
I dagarna kommer det andra numret av den nya Språktidningen. Den bjuder en varierad och stimulerande läsning. Blandningen mellan det lätta och det lite...
Till det lättare hör diverse praktiska tips. Som i en insändare där skribenten rekommenderar att man vid korrekturläsning av sin text ska skriva ut den i ett svårläst typsnitt med dubbla radavstånd. Då får ögat svårare att ta in hela ordbilder, och man tvingas läsa bokstav för bokstav. Därmed hittar man felen lättare, enligt skribenten.
Nya ord presenteras i varje nummer. Fejsan är slangordet för Facebook. Myspace kallas för Myspåsen. Båda dessa internetfenomen är vad som på engelska heter communities. Språktidningen föreslår sociala nätverk, webbforum eller nätföreningar som svenska alternativ.
Lättillgänglig och läsvärd är avdelningen med frågor och svar. Där kan man exempelvis lära sig skillnaden mellan kafé och kafeteria (samt att det helst bör stavas med k i början).
Ett tilltalande inslag är porträtt av författare, förra gången Bengt Ohlsson, nu Barbara Voors. Jag tycker att det är bra att uppmärksamma också den aspekten av språket: skapandet, det kreativa, språkets koppling till skönlitteraturen.
Lingvisten och journalisten Anne Markowski skriver om barns språkinlärning. Hon berättar om ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet som ska försöka svara på frågan huruvida den språkliga inlärningen baseras på någon form av medfödd språkförmåga. De här forskarna tror inte att det förhåller sig så. De tänker sig i stället att barn lär sig språk på samma sätt som andra färdigheter. Vilket är en mer kontroversiell ståndpunkt än man kanske tror.
För att undersöka saken har forskarna skapat en robot i en tvåårings storlek och försökt ge den de förutsättningar ett barn har: kropp, muskler, sinnen och minne. Men däremot ingen förkunskap om språk. Frågan blir då om den klarar av att urskilja språkljud och lära sig dem.
Som ett barn jollrar sig roboten igenom 100 000 vokalnyanser, och minns vilka munrörelser som ger ett visst ljud. I ett nästa steg ska den lära sig att förstå kopplingen mellan de egna ljuden och omgivningens. Så som ett barn måste lära sig att till exempel det egna a-ljudet är detsamma som en vuxens, trots att de inte låter likadant.
Så jobbar vi med nyheter