Videon är inte längre tillgänglig
Arboristerna Martin Vanek och Jameral Kral klättrar omkring i det som är kvar av den stora almen utanför Linköpings Stadsbiblioteks entré. Stora bitar bark faller till marken allt efter som trädet blir kalare och kalare.
– Vi barkar av trädet för att låta det stå kvar som en skulptur under några år, berättar Martin som hänger i sina linor fem, sex meter över marken.
Almen är sjuk och kommer att ruttna upp inifrån. Genom att barka av trädet kan det dels stå kvar som en skulptur, dels kan trät tas tillvara när almen fälls.
– Trädet hade kunnat stå kvar och grönska ett tag till, men då hade trät blivit helt förstört.
Nu blir det istället hemvist åt skalbaggar och andra insekter som trivs i döda stående stammar.
Jameral och Marin uppskattar att trädet är cirka 150 år gammalt. Så när domkyrkotornet byggdes hade trädet själv börjat spira. Och när Linköping etablerades som flygstad stod det redan högt och sträckte sina grenar mot himlen och nymodigheterna. Kanske var det branden i det gamla biblioteket som tog knäcken på trädet, eller så var det bara dags att lämna plats för nya växtkrafter.