Med ett helt entourage omkring sig damp partisekreterare Carin Jämtin och statsrådet, tillika gymnasie- och kunskapslyftsminister, Aida Hadzialic ner på Tornhagsskolan i Linköping på tisdagsmorgonen. Att valet just fallit på Tornhagsskolan berodde bland annat på att skolan – med cirka 650 elever – representerar allt från förskola till högstadium och att eleverna är blandade. Den är dessutom en av Linköpings absolut bästa skolor. Om du frågar eleverna. Det visar den årliga elevenkäten. Men det kanske politikerna inte visste om.
För Socialdemokraterna har skolfrågorna varit aktuellt tema i partiets höst- och vårresor flera år i rad, enligt Carin Jämtin. Just nu pratar partiet mycket om stödet till de lägre årskurserna under parollen Framtiden börjar i skolan.
I en sittning med några av skolans lärare pratade de två politikerna om vikten av tidiga insatser som mindre klasser och fler lärare.
Eftersom Lärarförbundet har räknat ut att det om fem år kommer att fattas 55 000 lärare så handlar det om en rejäl utmaning.
– Ja, lärarsituationen är akut, sa Aida Hadzialic, samtidigt som hon presenterade regeringens satsning på fler utbildningsplatser till läraryrket.
– Men det kan inte bara handla om fler platser, rätt människor måste vilja bli lärare. Inte bara de som inte kommer in på något annat, sa Annelie Svensson, högstadielärare och en av flera förstelärare på skolan. Hon ställde också den – ibland – heta frågan om skolan inte borde förstatligas. Just för att garantera likvärdighet och kvalitet. Minister Hadzialic menade att valfrihet är bra. Sedan gled svaret mera över till friskolornas framtid.
– Vi är ett skräckexempel för andra länder, sa Aida Hadzialic och hävdade att det är helt nödvändigt att hitta ett mellanting mellan hur friskolor etableras i dag och hur det bör gå till i en framtid.
Sandra Wahlström, ordförande i Linköping för Lärarförbundet, skickade med s-politikerna rådet att – i alla reformer – ställa sig frågan vad den kommer att innebära för läraren och dennes roll.
Som det är i dag kan en klasslärare tvingas jobba som administratör, it-tekniker, servicepersonal, specialpedagog eller sjukpersonal. Allt tar tid från det verkliga jobbet. Det i klassrummet.
I klassrummet träffade politikerna alerta barn som passade på att ställa kniviga frågor.
Som Frans Liffner som – med glimten i ögat – frågade om de motionerar mycket.
Jodå, han tillstod att frågan var lite lurig och faktiskt krävde två svar. Svaren han fick var att; jodå, både kroppen och knoppen motioneras.
Eleverna i klassen ville också veta vilken planet som var favoriten. Gymnasieminister Hadzialic gillar Saturnus bäst. För alla ringarna, förklarade hon. Statsrådet Jämtin valde jorden och Jakob Björneke, ansvarig för grundskolefrågor i Linköping, kunde faktiskt välja sin barndoma favoritplanet Pluto, som ju återfick sin planetstatus förra året.
Sedan en tid tillbaka har elever i Linköpings skolor tillgång till lärplattor, något som intresserade besökarna. I den här klassen delar två elever på en platta i arbetet och läraren Susanna Ammenberg förklarade arbetssättet.
Att två elever delar på en platta ser rektor Rose-Marie Angelöf bara som en fördel.
– Det gör att barnen måste kommunicera. Kommunikation är ett verktyg, så det är viktigt.