Videon är inte längre tillgänglig
På tisdagen släpptes de första bilderna som visar hur Vallastaden kommer att se ut, där fotografier kombinerats med 3D-bilder från byggherrarna. Man slås av två saker: det finns en stor mångfald av olika hus – och de ligger väldigt tätt.
– Ja, det blir en riktig stad, en stad i Valla helt enkelt. En sexvåningsstad, det är högt för att vara i Linköping. Det har vi egentligen bara i Vasastaden, kommenterar Simon Helmér, vd för Linköpingsexpo.
Bilderna visar också rikt utsmyckade gator där det ser ut att ligga gigantiska trasmattor – det är gatstenarna som bildar mönster.
– Det är en av fördelarna med Tekniska verkens kulvertsystem. Det går att satsa på sådan utsmyckning när man inte behöver riva upp gatorna för att laga ledningar.
Som ett Almedalen
Tanken på en bomässa i Linköping tog form 2010 och efter många politiska turer blir den nu verklighet, 2– 24 september nästa år. Bo- och samhällsbyggnadsexpo kallar Helmér det hela för.
– Tänk dig en vanlig bomässa och lägg till ett Almedalen. Det ska bli en plattform för debatt och diskussion. Med Vallastaden och expot går Linköping i bräschen för svenskt samhällsbyggande.
Simon Helmér och hans kolleger i Linköpingsexpo är nu i full färd med att planera mässveckorna. Föreläsare och underhållare ska bokas upp.
– Vardagarna är tänkta mest för beslutsfattare och branschfolk, helgerna för allmänheten. Det kommer inte bara att handla om byggande utan också om trädgårdar, livsstil och inredning, berättar Hellmér.
Gatunamn efter Nobelpristagare
Vi står på Tartubron och pratar, en av tre nya broar över Smedstadsbäcken. De andra två heter Åbobron och Greifswaldsbron – döpta efter universitetsstäder som var svenska under stormaktstiden.
I Vallastaden finns också gator och torg namngivna efter svenska Nobelpristagare: Hugo Theorell, Hannes Alfvén, Alva Myrdal, Svante Arrhenius, Selma Lagerlöf och Nelly Sachs. Här finns gator uppkallade efter professorer som Nanna Svartz, Samuel Älf och Svante Arrhenius medan andra gator kort och gott heter Kemigränd, Fysikgränd, Medicingränd och Litteraturgränd.
Nytt sätt att bygga
Rickard Stark från Okidoki Arkitekter finns också på plats på bron. Han är områdesarkitekt och ligger bakom mycket av idéerna kring Vallastaden.
– I Sverige är vi experter på storskaligt byggande. Men det ger oss inte de städer vi vill ha. Med Vallastadsmodellen visar vi på ett annat sätt att bygga. Småskaligt, omväxlande, med en blandning av villor, hyreslägenheter och bostadsrätter i varje kvarter.
En beståndsdel i Vallastadsmodellen är att detaljplanen gjordes först, markanvisningen sedan. Dessutom gjordes tomterna ovanligt små och de såldes till ett fast pris, där byggherrarna konkurrerade med kvalitet i stället för med pengar.
– Det gav små aktörer chansen, sådana som inte själva klarar att köra en detaljplaneprocess, säger Stark.
Skanska hoppade på tåget
De små tomterna uppskattades inte av alla. Skanska var en av kritikerna och väntade länge med att hoppa på tåget.
– Det är svårt för oss att få ekonomi i så små projekt. Men när vi fick två tomter bredvid varandra funkade det. Nu håller vi på att lägga grunden till tre hus med 48 lägenheter och det blir inflyttning en månad före mässan, berättar projektutvecklare Fredrik Hennings.
Det byggs överallt runt oss och mot himlen avtecknar sig tio byggkranar. Frågan är hur mycket som hinner bli klart till den 2 september 2017. Simon Helmér är inte orolig.
– Det allra mesta kommer att bli klart i tid. Och skulle något bygge fortfarande pågå kan det vara intressant att titta på, det också. Vallastaden kommer att fortsätta locka besökare många år efter att mässan är över.