– Om vi sitter tre-fyra romer i en bil så är det säkert att polisen stoppar oss. Vi plockas ut en och en för mycket noggrann kontroll. Sen ringer de efter ännu en patrull och hela situationen känns mycket obehaglig. Hur de motiverar kontrollen? Inte alls. Jag kan ärligt säga att jag är rädd för poliser, säger Mertsi Lindeman.
För Tarja Lindeman och Anette Lindeman är det vardag att följas av vakter när de går i en affär. De ger flera exempel på hur de har nekats arbete och bostad. De antar att det är den finska romska kvinnans traditionella klädsel med långa sammetskjolar och smycken som väcker uppmärksamhet och bäddar för misstänksamhet.
– Kjolen och klädseln hör till mina kulturella traditioner som jag inte kan strunta i, men givetvis använder jag dem inte om klädseln är ett hinder i arbetet, säger Tarja Lindeman.
Lagstiftningen kring diskriminering av minoriteter är rätt ny och har inte ännu gett effekt i verkligheten. Det handlar inte enbart om hur kommuner och myndigheter nonchalerar gällande lagstiftning utan även hur var och en av oss bemöter minoriteter.
– Människor som hör till en minoritet är så vana vid att vara utsatta. Misstron är ofta stor när man bjuder in minoriteter att delta i projekt och därför måste man vara uthållig, säger Marie Daun, utvecklingsstrateg i Linköpings kommun.
PranveraBahtiri, jurist på Byrån mot diskriminering i Östergötland, skriver under romernas beskrivning av diskriminering. Enligt henne har diskriminering ökat inom rättsväsendet och förekommer också inom socialsektorn och sjukvården.
Regeringens strategi för romsk inkludering i samhället visar hur tidskrävande det är att minska diskriminering. Fem kommuner, bland annat Linköping, ingår i ett pilotprojekt med mål att öka minoriteternas delaktighet och inflytande. Arbetet kanaliseras till exempel genom socialt områdesarbete som Vårt Nygård gör i Skäggetorp och ska utökas till en större del av kommunen. Områden som utbildning, arbete, hälsa och social omsorg ska utvecklas. Projektet pågår under 2012-2015 och kommunerna som deltar får ett bidrag på 700 000 kronor per år.
– Målet som regeringen har satt upp är att romer som fyller 20 år 2032 ska ha lika möjligheter och rättigheter när det gäller bland annat arbete, bostad, utbildning och hälsa, säger PranveraBahtiri.